Jurist fick rätt mot advokatfirma

I tingsrätten dömdes juristen att betala skadestånd till sin arbetsgivare, en advokatbyrå, men AD anser att det var fel att reducera juristens lön. Istället blir det advokatbyrån som får betala skadestånd.

En biträdande jurist hade fått sin lön reducerad och hade i och med det avslutat sin anställning med omedelbar verkan. Advokatbyrån menar att parterna var eniga om att juristens månadslön var preliminär, en så kallad á conto-lön, och att den betalades i förskott, alltså innan advokatbyrån fått betalt enligt kostnadsräkningarna som låg till grund för provisionen.

I januari 2018 lämnade juristen underlag för sin provisionslön, men advokatfirman betalade bara ut en mindre del av underlaget. Merparten av lönen hade advokatbyrån avräknat på grund av att domstolar och myndigheter tillerkänt juristen ett lägre belopp än hon krävt enligt kostnadsräkningar som utgjort löneunderlag mellan mars 2016 och december 2017.

Juristen: Ansåg att löneavdraget utgjorde en otillåten kvittning. Hon har inte lämnat något medgivande till att avdrag fick ske på något annat sätt än löpande månadsvis.

Advokatbyrån: Menade att juristen har samtyckt till denna ordning genom anställningsavtalet, skriftliga medgivanden i mejl och i minnesanteckningar från ett kontorsmöte. Därmed utgör avdraget en korrigering av preliminär lön eller i vart fall en kvittning som det funnits medgivande till.

Juristen avslutade därefter sin tjänst med omedelbar verkan. Juristen väckte talan mot advokatbyrån och menade att hon haft rätt att sluta. Advokatbyrån hade kvittat på ett otillåtet sätt. Hon skulle också ha utsatts för trakasserier av arbetsgivaren. Hon begärde allmänt skadestånd för brott mot Las, brott mot kvittningslagen samt ersättning för utebliven lön.

Advokatbyrån bestred detta och väckte genkäromål mot juristen och yrkande på skadestånd för olika skador som hon orsakat byrån.

Tingsrätten (Stockholms tingsrätts dom i mål T 11801-18) kom fram till att juristen medgivit kvittning och att hon inte kunde visa att hon utsatts för trakasserier. Juristens talan avslogs i sin helhet. I stället fick hon betala skadestånd på 192 062 kronor för advokatbyråns ekonomiska förlust och betala delar av advokatbyråns rättegångskostnader.

Båda parter överklagade domen till Arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen: Konstaterar att advokatbyrån inte betalat en preliminär lön som korrigerats i nära anslutning till att prutningarna skedde, det vill säga när domstolar meddelat hur stor ersättningen faktiskt blivit. Menar att det inte är juristen som ska lastas för det. Därför är de avdrag som advokatbyrån gjorde på lönen en kvittning, och inte en lönekorrigering.

Advokatbyrån har inte kunnat visa att juristen godkänt att kvitta samtliga prutningar vid ett tillfälle. Finner därmed, till skillnad mot tingsrätten, att kvittningen har gjorts i strid med kvittningslagen.

När det gäller frågan om juristen haft rätt att avbryta sin anställning utan att beakta uppsägningstiden hänvisas till Las; att en arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren.

Pekar på att den otillåtna kvittningen av lönen innebar att juristen fick drygt 4 000 kronor i lön, i stället för drygt 36 000. I och med detta har advokatbyrån åsidosatt sina åligganden mot juristen och hon hade rätt att omedelbart sluta. Därmed avslås även advokatbyråns skadeståndsanspråk.

Slutligen prövade AD om juristen hade rätt till skadestånd för att hon hade trakasserats och fått fel lön, och därmed hade provocerats till att säga upp sig. Men här gör AD samma bedömning som tingsrätten och finner att juristen inte kunnat visa på trakasserier.

Den felaktiga löneutbetalningen är inte tillräckligt i detta sammanhang.

Domslut: Juristen är vinnande i sådan omfattning att hon får ersättning för hälften av sina kostnader vid tingsrätten och Arbetsdomstolen. Advokatfirman får betala lön för januari 2018 med 31 066 kronor, allmänt skadestånd på 10 000 kronor för brott mot kvittningslagen och advokatbyrån ska betala rättegångskostnader i tingsrätten på 133 125 kronor och i AD med 140 000 kronor.

 

 

Mattias Croneborg

Fråga experterna