Okej för polis att ha förtroendeuppdrag på försäkringsbolag

Det är inte en otillåten bisyssla för en polis att ha ett förtroendeuppdrag i ett kundägt försäkringsbolag.


OFR/P- Polisförbundet hade stämt staten genom Arbetsgivarverket och yrkat att Arbetsdomstolen ska upphäva ett beslut om otillåten bisyssla för en medlems räkning. Medlemmen har ett förtroendeuppdrag på Länsförsäkringar i Uppsala, som är kundägt.

Polismyndigheten beslutade den 14 februari 2020 att inte tillåta en polis ha bisyssla som ledamot av fullmäktige i Länsförsäkringar Uppsala.

Polisförbundet yrkar att Arbetsdomstolen ska upphäva Polismyndighetens beslut.

Polisen jobbade på den regionala ledningscentralen (RLC) som befäl och vakthavande befäl har arbetsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.

Arbetsgivaren: Pekar på att brott som utreds av polis är till största delen inbrott, skadegörelse, bedrägerier, stölder och misshandel. De allra flesta personer som drabbas av brott har en försäkring, såsom hemförsäkring eller olycksfallsförsäkring, som kan ersätta skador som är orsakade av brott. Polisen med bisysslan kan komma att genomföra brottsutredningar som utgör underlag som den drabbades försäkringsbolag fattar beslut om ekonomisk ersättning. Ett uppdrag i ett försäkringsbolags högsta beslutande organ är i sig är tillräckligt för att risk för förtroendeskada ska finnas när man är verksam som polis.

Pekar på att en polis med intressen i ett försäkringsbolag kan tänkas välja att prioritera brott där den potentiella försäkringskostnaden för försäkringsbolag är mindre framför brott där försäkringskostnaden är större.

Förbundet: Menar att polisen inte arbetar som utredare och har därmed inte möjlighet att påverka brottsutredningar. Anser att polismannen inte har någon särskild insyn i omständigheter som är av direkt betydelse för en målsägandes möjlighet till ekonomisk ersättning och kommer inte i kontakt med ärenden eller fattar några beslut av vilka resultatet har ekonomisk betydelse för den drabbade eller för Länsförsäkringar Uppsala.

Uppdraget som fullmäktigeledamot innefattar inte något operativt inflytande i Länsförsäkringar Uppsala och polismannen kan inte påverka strategiska beslut eller enskilda försäkringsärenden.
Det är mindre sannolikt att hans uppdrag skulle kunna rubba allmänhetens förtroende för hans eller andra arbetstagares opartiskhet i tjänsteutövningen eller skada Polismyndighetens anseende.

Arbetsdomstolen:  Det avgörande för om en bisyssla är förtroendeskadlig eller inte är vilka beröringspunkter av betydelse för förtroendet för opartiskheten i arbetet vid myndigheten som finns mellan bisysslan och den statsanställdes aktuella arbetsuppgifter, hans eller hennes kollegor eller verksamheten vid främst den myndighetsenhet där den statsanställde arbetar.

Riskgraden för förtroendeskada på grund av bisysslor är hög när det gäller poliser och att endast förhållandevis små risker för sådan förtroendeskada bör accepteras

Uppdraget som ledamot av fullmäktige helt klart är en sådan bisyssla som kan vara förbjuden enligt lagen om offentlig anställning.

Är bisysslan är förtroendeskadlig?

Arbetsdomstolen: Förutsättningarna för att en gärningsman ska kunna fällas för brott och för att en försäkringstagare ska ha rätt till försäkringsersättning är så skilda att det som framkommer i brottsutredningen inte har betydelse för rätten till försäkringsersättning.

Uppdraget som ledamot av fullmäktige ger inte polismannen något inflytande i andra frågor än de som ska behandlas vid bolagsstämman. I dessa frågor har polismannen en röst av 35–45 röster. Han har inget inflytande över hur enskilda skadeärenden hanteras och får i regel ingen information om dessa.

De risker för förtroendeskada som polismannens bisyssla i nuläget skulle innebära framstår som så ringa att de är försvarliga. Detta även med hänsyn till de stränga krav på upprätthållande av allmänhetens förtroende för opartiskheten i Polismyndighetens verksamhet som måste ställas.

Domslut: Bisysslan är inte otillåten enligt lagen om offentlig anställning. Staten ska ersätta Polisförbundet för rättegångskostnader med 87 960 kronor.

Mattias Croneborg

Fråga experterna