Rätt att ändra arbetsuppgifter för brottsdömd åklagare

AD slår fast att det var rätt när Ekobrottsmyndigheten ändrade arbetsuppgifter för en åklagare som var dömd för grovt rattfylleri och vållande till kroppskada.

Hösten 2019 åtalades en senior kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten för grovt rattfylleri och vållande till kroppskada. Ett år senare, hösten 2020, meddelades dom i linje med åtalet. Domen innebar skyddstillsyn med särskild föreskrift.

I samband med åtalet och den efterföljande domen ändrade Ekobrottsmyndigheten åklagarens arbetsuppgifter så att han inte längre har operativa arbetsuppgifter. Detta gäller fram till oktober 2023, så länge som prövotiden för skyddstillsynen löper, därefter ska ett nytt beslut fattas.

Åklagaren placerades vid avdelningschefernas kansli för att utföra andra arbetsuppgifter.

Fackförbundet Akavia stämde då staten genom Arbetsgivarverket. Förbundet menar att de förändrade arbetsuppgifterna är så grundläggande och ingripande att medlemmen får anses ha skiljts från anställningen som senior kammaråklagare. Det är alltså att likställa med en uppsägning eller ett avskedande.

Förbundet anser att beslutet har sin grund i omständigheter som är hänförliga till åklagaren personligen, nämligen brottmålsdomen. Förbundet pekar på att brottsligheten ägde rum i september 2019 och som en följd av alkoholberoende av sjukdomskaraktär. Därefter har åklagaren enligt förbundet med framgång underkastat sig behandling. Mot denna bakgrund yrkar förbundet att åklagaren ska få tillbaka sina gamla arbetsuppgifter. Därtill yrkar förbundet på ett allmänt skadestånd på 120 000 kronor.

Förbundet pekar vidare på att arbetsuppgifter för åklagare är reglerade i lag. Förbundet anser att beslutet inte är tidsbegränsat. Det gäller under lång tid och det finns en osäkerhet om vad som ska gälla om myndigheten inte skulle fatta ett nytt beslut.

Arbetsgivarverket anser att det är olämpligt, av förtroendeskäl, att åklagaren utför operativa åklagaruppgifter under verkställighetstiden.

Verket pekar också på att arbetsgivaren varit tydlig med att de nya arbetsuppgifterna faller inom åklagarens arbetsskyldighet och att det handlar om arbetsledningsbeslut. Vidare lyfter arbetsgivarsidan fram att åklagarens anställningsvillkor är oförändrade. Verket menar också att arbetsgivaren varit tydlig med att intentionen är att åklagaren ska återgå i operativa åklagaruppgifter när prövotiden för skyddstillsynen har upphört.

Verket menar vidare att även om en åklagares arbetsuppgifter regleras i lag innebär det inte att andra uppgifter kan ingå. Det begränsar inte heller arbetsskyldigheten för en kammaråklagare.

Verkets uppfattning är att åklagarens arbetsuppgifter i allra högsta grad är kvalificerade och kräver åklagarkompetens.

AD konstaterar först att den lagliga regleringen av åklagarrollen ska uppfattas som en precisering av en åklagares uppdrag och ansvar. Regleringen begränsar inte den arbetsskyldighet som följer av allmänna arbetsrättsliga principer. Det ska heller inte tolkas som att en kammaråklagare alltid ska ha dessa bestämmelser angivna i arbetsuppgifterna.

Därefter tar AD ställning till om de nya arbetsuppgifterna ändå innebär att åklagaren har skiljts från sin anställning som kammaråklagare.

AD kommer fram till att de nya arbetsuppgifterna förvisso skiljer sig väsentligt från de operativa åklagaruppgifterna. Men de nya arbetsuppgifterna kräver dock samma utbildning och erfarenhet som åklagarens tidigare arbetsuppgifter och kan inte sägas väsentligen skilja sig åt när det exempelvis gäller komplexitet, svårighetsgrad och ansvar. Arbetsuppgifterna får anses ligga inom ramen för åklagarens arbetsskyldighet.

Arbetsdomstolen håller inte med förbundet att beslutet om ändrade arbetsuppgifter är permanent. Domstolen ser ingen anledning att ifrågasätta arbetsgivarsidans uppgift om att intentionen är att åklagaren ska återgå till operativa uppgifter när prövotiden löpt ut, om inte nya omständigheter framkommer.

Arbetsdomstolens domslut innebär att Akavias talan avslås. Förbundet ska ersätta Arbetsgivarverkets rättegångskostnader med 147 500 kronor.

 

Mattias Croneborg

Fråga experterna