Rätt av Kriminalvården att neka partiell föräldraledighet

Det var rätt att neka tre personer på Kriminalvården partiell föräldraledighet. Den begärda ledigheten skulle ha medfört en påtaglig störning i NTE:s verksamhet, har AD kommit fram till.

Fackförbundet ST hade stämt staten genom Arbetsgivarverket för brott mot föräldraledighetslagen.

Kriminalvården har ett uppdrag verkställa de påföljder som domstolar dömer ut, driva häkten och utföra transporter. Transporter för att fullfölja uppdraget görs av Nationella transportenheten, NTE.

I juni 2019 antog NTE en ny rutin för hantering av partiell föräldraledighet. Rutinen säger att föräldraledighet där arbetstagaren är ledig med både fast start- och sluttid inte är förenlig med verksamhetens krav. Tre medlemmar i förbundet sökte dock om sådan ledighet under olika perioder 2019 och 2020. Enligt ansökningarna önskade de fast start- och sluttid två eller tre dagar per vecka.

Myndigheten beviljade två av medlemmarna den begärda ledigheten, men omplacerades dessa till arbete vid häkte. Den tredje medlemmen avböjde erbjudande om omplacering och fick inte någon föräldraledighet alls.

Partena var oeniga ifall ledigheterna skulle ha medfört en påtaglig störning av NTE:s verksamhet. Parterna var också oense om betydelsen av att den tredje medlemmen avböjde erbjudandet om omplacering.

Förbundet: Yrkar på ett allmänt skadestånd på 75 000 kronor till var och en av medlemmarna för brott mot föräldraledighetslagen.

Staten: Bestrider yrkanden.

AD refererar till föräldraledighetslagen som innebär att arbetsgivaren, om någon överenskommelse inte träffas, ska följa arbetstagarens önskemål om ledighetens förläggning, under förutsättning att den inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet.

AD refererar vidare till förarbetena till samma lag. Där sägs att endast om det finns omständigheter i det enskilda fallet som gör att arbetsgivarens verksamhet kommer att utsättas för stora påfrestningar bör arbetsgivaren kunna förlägga ledigheten i strid med arbetstagarens önskemål.

Domen och AD:s utredning handlar därför mycket om hur NTE:s verksamheter med transporter fungerar i allmänhet och under vilka tider de sker i synnerhet.

Förbundet: Menar att de två som valde att bli omplacerade blev missgynnade på grund av omplaceringarna. Detta eftersom de fick jobba varannan helg på häktet jämfört med var fjärde helg på NTE. Förbundet anser även att de fick mindre ansvarsfulla uppgifter.

Arbetstiden på NTE innebär en ramarbetstid mellan 6.00 och 22.00, men där de anställda tilldelas så kallade schablonarbetstider för varje arbetsdag. Den vanligaste schablonarbetstiden är kl. 7.30 till 16.38. Men schablonarbetstiden är endast en utgångspunkt för tjänstgöringen.

Staten: Den faktiska tjänstgöringstiden skiljer sig stort från schablonarbetstid, exempelvis kan häktningsförhandlingar dra ut på tiden eller bilköer orsaka längre arbetsdagar. Den partiella ledigheten som medlemmarna önskade innebar senare start och tidigare slut än schablonarbetstiden. Inflödet av arbetsuppgifter varierar i mycket stor omfattning och transportuppdragen är mycket ojämnt fördelade. NTE kan varken styra över eller förutse inflödet av transportuppdrag, därför är möjligheten till framförhållning mycket begränsad. Cirka 95 procent av uppdragen avviker från den planerade start- och sluttiden. Erfarenheten är negativ när det gäller påverkan på NTE:s verksamhet av föräldralediga kriminalvårdare som haft arbetstidsförkortning både i början och i slutet av arbetsdagen. Under 2019 hade de dubbelt så mycket tidsspill jämfört med kollegor som inte var partiellt föräldralediga.

Vidare medför en partiell föräldraledighet att arbetsgivarens handlingsutrymme begränsas. Medlemmarna skulle heller inte kunna vara med på morgonmöten de dagar som de har partiell ledighet.

Förbundet: Ledigheten skulle inte innebära störningar. Det finns möjlighet att ta in vikarier och många transportuppdrag sker vanligtvis inom den tid som medlemmarna hade tänkt att arbeta. Den information som medlemmarna skulle missa på morgonmötena skulle de kunnat inhämta på annat sätt.

Arbetsdomstolen: Gör sammantaget bedömningen att en partiell ledighet i enlighet med arbetstagarnas ansökningar skulle ha medfört att Kriminalvården i avsevärt lägre grad skulle ha kunnat tillgodogöra sig deras arbetskraft jämfört med kollegor som arbetar med schablonarbetstid. Slutsatsen är att den begärda ledigheten skulle ha medfört en påtaglig störning i NTE:s verksamhet om arbetstagarna haft oförändrade arbetsuppgifter.

När det gäller den tredje medlemmens ledighetsansökan anser Arbetsdomstolens att när medlemmen blev ställd inför alternativen att vara ledig i enlighet med sin ansökan och arbeta på Kronobergshäktet eller att inte vara ledig och arbeta kvar på NTE. Medlemmen valde det senare. Det var därför inte fel av Kriminalvården att betrakta ledighetsansökan som tillbakadragen.

Domslut: Fackförbundet ST:s talan avslås. ST ska ersätta staten genom Arbetsgivarverket för rättegångskostnader på 285 681 kronor.

Två ledamöter var dock skiljaktiga. De anser inte att den partiella ledigheten skulle ha inneburit en påtaglig störning av verksamheten.

Mattias Croneborg

Fråga experterna