Föreingsrätt Kränkte bolaget föreningsrätten för två spårvagnsförare som var medlemmar i samorganisationen?

Bakgrund: Mellan parterna gäller inget kollektivavtal. Bolaget är bundet av kollektivavtal med Svenska kommunalarbetareförbundet. Mellan dessa parter finns ett samverkansavtal.
Bolaget bedriver spårvagnstrafik i Göteborg. AS Oslo Sporveier bedriver motsvarande verksamhet i Oslo. Mellan bolagen finns ett samarbetsavtal.
1998 ville AS Oslo Sporveier låna personal från bolaget. Bolaget gick då ut med en inbjudan till sina spårvagnsförare att anmäla intresse för arbete i Oslo under ett halvår. 132 spårvagnsförare anmälde sitt intresse. Bland dessa fanns samorganisationens medlemmar Birgitta J och Mikael N. Inför samverkansförhandlingar med Kommunal föreslog bolaget att 31 av de anmälda spårvagnsförarna skulle tas ut till arbetet i Oslo.
Birgitta och Mikael fanns med bland dessa. Bolaget föreslog också fem reserver. Vid förhandlingarna krävde Kommunal att bara medlemmar i Kommunal skulle tas ut. Bolaget gick med på detta. Sammanlagt 30 personer togs ut. 27 av dessa ingick bland de 31 personer som bolaget ursprungligen föreslagit. De återstående tre personerna togs från de reserver som bolaget föreslagit.
Arbetet i Oslo innebar högre lön och kompetenshöjning.
Samorganisationen yrkar 50.000 kronor i allmänt skadestånd till Birgitta och 20.000 kronor till samorganisationen. Samorganisationen yrkar också ekonomiskt skadestånd till Birgitta motsvarande skillnaden mellan svensk och norsk lön.
Bolaget kränkte Birgittas och Mikaels föreningsrätt. Bolaget valde ut och rekommenderade dem för arbete i Oslo. Senare, efter påtryckningar från Kommunal, tog bolaget ifrån dem denna förmån bara därför att de är medlemmar i samorganisationen.
Bolaget bestrider yrkandena. Varken Birgitta och Mikael hade ett rättsligt grundat anspråk på det aktuella arbetet. Bolaget vidtog därför ingen åtgärd till skada för dem. Bolaget hade inte heller något syfte att hindra Birgitta eller Mikael från att utnyttja sin föreningsrätt eller att ingripa mot dem för att de utnyttjat sin föreningsrätt.
Domskäl: För att en föreningsrättskränkning skall föreligga krävs att en åtgärd har vidtagits. Att inte göra något kan emellertid också vara en föreningsrättskränkning. I praxis har en utebliven befordran ansetts vara en föreningsrättskränkning om arbetstagaren haft en befogad anledning att räkna med en befordran och den enda anledningen till att han inte blev befordrad var hans organisationstillhörighet.
Bolaget kände inte till förarnas organisationstillhörighet när det första urvalet gjordes. Mot bakgrund av bolagets urvalskriterier anser arbetsdomstolen att Birgitta och Mikael hade befogad anledning att räkna med att de skulle få arbeta i Oslo. Bolagets underlåtenhet att ta ut dem till detta arbete var därför en åtgärd i lagens mening.
För att det skall vara fråga om en föreningsrättskränkning krävs också att det enda skälet till den uteblivna förmånen var arbetstagarnas organisationstillhörighet. Bolaget har inte angett något annat skäl för sin underlåtenhet att ta ut Birgitta och Mikael än att de inte var organiserade i Kommunal.
Enligt arbetsdomstolens mening kan en arbetsgivare inte, lika litet som när det gäller brott mot den primära förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen, freda sig genom att hävda att han inte kände till arbetstagarens organisationstillhörighet. Domstolen anser att samorganisationen gjort sannolikt att den enda anledningen till att Birgitta och Mikael inte togs ut till arbetet i Oslo var deras organisationstillhörighet.
Bolaget har hävdat att man hade skälig orsak för detta och bland annat hänvisat till överenskommelsen med Kommunal. Denna befriar dock inte bolaget från ansvar för föreningsrättskränkning. Bolaget kränkte Birgittas och Mikaels föreningsrätt.
Domslut: Göteborgs Spårvägar AB skall betala 40.000 kronor i allmänt skadestånd till Birgitta och 20.000 kronor till samorganisationen. Bolaget skall också betala yrkat ekonomiskt skadestånd till Birgitta. Domen var enhällig.