Gravid blev utan löneförhöjning

Den gravida juristen hade kommit överens med vd:n om att få höjd lön. När hon inte fick det blev hon diskriminerad.

En kvinna provanställdes som jurist/inkassohandläggare på Auktoritet Inkasso AB i januari 2011. Hon blev av företagets vd utlovad en löneförhöjning på 2 500 kronor när provanställningen skulle övergå i en tillsvidareanställning. Under våren berättade hon för bolaget att hon var gravid. I samband med att hon blev tillsvidareanställd i juli sade koncernchefen att hennes lön inte skulle höjas. Hon sade upp sig under sommaren.

Tvisten gäller om kvinnan dels blivit direkt diskriminerad på grund av sitt kön, dels om hon missgynnats i strid med föräldraledighetslagen.

DO: Avtalet om löneförhöjningen var bindande. Kvinnan har blivit könsdiskriminerad och olagligt missgynnad eftersom löneförhöjningen uteblev efter att hon hade berättat om graviditeten. Koncernchefen motiverade att hennes lön inte höjdes med hennes förväntade föräldraledighet. Detta bevisas bland annat av en mejlkonversation mellan kvinnan och bolagets vd. Kvinnan ska få 50 000 kronor i diskrimineringsersättnig och ekonomiskt skadestånd.

Bolaget: Det har inte slutits något avtal om löneförhöjning, i alla fall inget bindande sådant. Det fanns inget samband mellan beslutet att inte bevilja kvinnan löneförhöjning och hennes kön och planerade föräldraledighet. Koncernchefen har inte vid något tillfälle uttryckt missnöje med kvinnans graviditet och har inte heller angett föräldraledigheten som skäl för den uteblivna löneförhöjningen. Beslutet grundade sig enbart på att det inte fanns några ekonomiska förutsättningar för löneförhöjningar. Vd:n hade inte befogenhet att utlova löneförhöjningar utan koncernchefens godkännande.

Arbetsdomstolen: Kvinnan träffade ett avtal med företagets vd om att hennes lön skulle höjas med 2 500 kronor i samband med att hon skulle bli tillsvidareanställd. Hon visste inte om att löneförhöjningar måste godkännas av koncernchefen.

Kvinnan blev, genom att inte hon fick den avtalade löneförhöjningen, missgynnad i såväl diskrimineringslagens som föräldraledighetslagens mening. Bolagets invändning att det fanns ett lönestopp avvisas därför att stoppet gällde de vanliga lönerevisionerna. För kvinnans del gällde det avtal som hon träffat med vd:n.

Bolaget har inte lyckats visa att det enbart var den ekonomiska situationen som var skälet till den uteblivna löneförhöjningen. Eftersom enbart kvinnor kan bli gravida har beslutet att inte fullfölja avtalet haft ett direkt samband med hennes kön. Beslutet strider både mot diskrimineringsförbudet i diskrimineringslagen och missgynnandeförbundet i föräldraledighetslagen.

Domslut: Bolaget döms till att betala 50 000 kronor till kvinnan i diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd. Hon ska också få drygt 54 000 kronor i ekonomiskt skadestånd. Dessutom ska bolaget betala DO:s rättegångskostnader, 86 760 kronor.

 

Dom 18/13 

Lena Gunnars

Fråga experterna