Hade en arbetsgivare rätt att anmärka mot slutsedeln avseende ackordsarbete när han inte anmärkt på förskottssedlar? Hade arbetsgivaren och ackordslaget kommit överens om vissa principer för beräkning av ackordslönen innan arbetet påbörjades?

Bakgrund: Mellan parterna gäller installationsavtalet. Till avtalet hör en ackordslista, ATL.
Under tiden oktober 1996 till september 1998 utförde bolaget installationsarbete på ett pappersbruk. Arbetet leddes av föreståndaren Ingemar A. Installationsarbetet utfördes på ackord och sysselsatte upp till 60 montörer. Förbundets medlemmar Stefan E, Ove P och Rikard A var ledande montörer. Den 6 december hölls en så kallad etableringsöverläggning mellan dessa montörer och Ingemar. Vid denna diskuterades villkoren för arbetet.
Under arbetets gång lämnade montörerna in sex förskottssedlar till Ingemar. Dessa innehöll ett generellt industritillägg på 10 procent av total ATL-tid. I förskottssedlarna angavs också ATL-tid för kabelförläggning och användande av rullställning under svårare förhållanden än i verkligheten. Detta gav ackordslaget en högre ersättning än vad en strikt tillämpning av ATL skulle ha gett.
Bolaget anmärkte inte på förskottssedlarna, utan betalade ut det ackordsförskott som montörerna begärt. När arbetet hade slutförts ändrade bolaget ackordslagets slutsedel. Ändringarna gällde bland annat industritillägget och ATL-tiden för kabelförläggning och användande av rullställning.
Förbundet: Bolaget ska betala ackordsöverskott till montörerna på totalt 507.410 kronor. Bolaget ska också betala 25.000 kronor i allmänt skadestånd till montörerna och 250.000 kronor till förbundet för kollektivavtalsbrott .
Förbundet menar i första hand att bolaget har förlorat rätten att göra ändringar i slutsedeln därför att bolaget godkänt förskottssedlarna utan att anmärka på dem. I andra hand menar förbundet att bolaget och ackordslaget har kommit överens om att de högre ersättningsnivåerna skulle gälla för arbetet.
Arbetsgivarparterna bestrider yrkandena. Underlåtenhet att anmärka mot förskottssedel betar inte arbetsgivaren rätten att ändra i slutsedel. Bolaget har inte kommit överens med ackordslaget om de högre ersättningsnivåerna.
Domskäl: Arbetsdomstolen och parterna har kommit överens om att domstolen i en så kallad mellandom ska pröva om bolaget på grund av underlåtenhet att anmärka mot förskottssedlarna saknat rätt att ändra i slutsedeln. Domstolen ska också pröva om bolaget och ackordslaget kommit överens om de högre ersättningsnivåerna.
När det gäller den första frågan anser arbetsdomstolen att avtalets ordalydelse inte stöder förbundets påstående. Förbundet har dock i denna del hänvisat till ADs dom nr 94/1936. Domen gällde ackord för håltagning i klinkerbetong. Avgörande för utgången var att ackordslaget innan arbetet påbörjades hade utgått från att arbetet skulle ersättas som håltagning i vanlig betong och att arbetsgivaren måste ha insett detta. Arbetsgivarens underlåtenhet att anmärka på förskottssedlarna hade den betydelsen att ackordslaget stärktes i sin uppfattning. Den hade alltså inte någon självständig betydelse som förbundet hävdar i detta mål.
Arbetsdomstolen anser mot denna bakgrund att bolaget inte förlorat rätten att ändra i slutsedeln därför att bolaget inte anmärkt mot förskottssedlarna.
När det gäller den andra frågan visar utredningen att de högre ersättningsnivåerna tidigare betalats ut för arbete av detta slag på pappersbruket. De ledande montörerna har berättat att de kom överens med Ingemar om de högre ersättningsnivåerna medan Ingemar själv har dåliga minnesbilder. Ingemar måste ha granskat förskottssedlarna noggrannare än han vill erkänna eftersom han hade andra synpunkter på dem. Detta talar för att anledningen till att han inte anmärkte på de högre ersättningsnivåerna var att han inte ansåg att de var fel.
Arbetsdomstolen anser att övervägande skäl talar för att Ingemar och de ledande montörerna kom överens om de högre ersättningsnivåerna vid etableringsöverläggningen.
Domslut: AD fastställer att bolaget och ackordslaget kommit överens om 10 procent industritillägg och en högre ersättningsnivå för kabelnedläggning och användande av rullställning. Domen var enhällig.