Hade en deltidsanställd inom grafikerbranschen som arbetade på sin lediga dag rätt till övertidsersättning?
Bakgrund: Mellan parterna gäller det så kallade civilavtalet.
Grafiska Fackförbundets medlem Marlene J är anställd hos ett bolag i grafikerbranschen som är medlem i Grafiska Företagens Förbund. Hon tillhör kategorin dagarbetare och arbetar 80 procent av heltid. Hon arbetar normalt åtta timmar dagtid under fyra av veckans vardagar och är ledig den femte.
Fredagen den 4 maj 2001, då Marlene egentligen skulle ha varit ledig, arbetade hon på bolagets begäran under åtta timmar. För arbetet fick hon, förutom sin ordinarie lön, ett tillägg på 25 procent på sin timlön, mertidstillägg.
Tvisten gäller om civilavtalet ska tolkas så att Marlene har rätt till övertidstillägg för sitt arbete den 4 maj 2001.
Grafiska Företagens Förbund: Marlene har inte rätt till övertidsersättning för utfört arbete under fredagen den 4 maj 2001.
Civilavtalet ska tolkas så att mertidstillägg ska betalas för arbete som den anställde utför utanför sitt individuella deltidsmått men inom ramen för det ordinarie arbetstidmåttet för heltidsanställda, som är 40 timmar i veckan. Övertidsersättning kan komma i fråga först om det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsanställda överskrids.
Grafiska Fackförbundet bestrider yrkandet. Marlenes arbete den aktuella fredagen skedde friliggande i förhållande till hennes ordinarie arbetstid. Arbetet ska därför betraktas som friliggande övertidsarbete, som ska ersättas med övertidsersättning.
Domskäl: Definitionen av övertidsarbete finns i civilavtalets paragraf 5 moment 1. Med övertidsarbete förstås enligt den bestämmelsen "arbete utöver det ordinarie arbetstidsmåttet per dygn". En liknande formulering finns i paragraf 11, som handlar om mertid vid deltidsanställning. Där anges att det för mertid "utöver det för motsvarande heltidsarbete gällande arbetstidsmåttet per dygn" betalas, förutom ordinarie lön, övertidstillägg.
Den aktuella bestämmelsen kom till 1991 och föregicks inte av någon närmare diskussion mellan parterna. Någon gemensam uppfattning om bestämmelsens innebörd finns alltså inte. Bestämmelsen måste därför tolkas med ledning av avtalets ordalydelse. Det avgörande blir vad som menas med uttrycket "mertid utöver det för motsvarande heltidsarbete gällande arbetstidsmåttet per dygn", som har sin motsvarighet i avtalets allmänna definition av övertidsarbete.
Det ligger närmast till hands att läsa dessa bestämmelser mot bakgrund av reglerna om ordinarie arbetstid i paragraf 4. Av dem framgår att den ordinarie arbetstidens förläggning bestäms genom lokal överenskommelse. En sådan överenskommelse har träffats hos bolaget. Den innebär att den dagliga arbetstiden är förlagd med 8 timmar per dag måndag-fredag. Det betyder att det för en heltidsanställd arbetstagare blir fråga om övertidsarbete bara om arbetet utförs på tid som ligger utanför denna ordinarie arbetstid. Avtalets ordalydelse ger inte något stöd för att bestämmelserna skulle tolkas på annat sätt när det gäller en deltidsanställd arbetstagare.
Marlenes arbete den 4 maj 2001 utfördes helt inom den ordinarie arbetstid som gäller hos bolaget. Hon har därför inte rätt till övertidsersättning enligt civilavtalet.
Domslut: AD fastställer att Marlene inte har rätt till övertidsersättning för utfört arbete under fredagen den 4 maj 2002. Domen var enhällig.
