Hade en man mist rätten att föra talan om ogiltigförklaring av en uppsägning på grund av preskription?

Bakgrund: Adam stämde bolaget i tingsrätten. Stämningsansökan hade överskriften "Arbetstvist; ogiltigförklaring av uppsägning, skadestånd enligt lagen om anställningsskydd". Härefter yrkade han bland annat skadestånd. Han spaltade upp yrkandena i olika punkter, men något yrkande om ogiltigförklaring av uppsägning fanns inte med. Under rubriken "Grunden för talan" angavs bland annat "Uppsägningen skall därför ogiltigförklaras".
Tingsrätten utfärdade stämning. Bolaget efterlyste därefter ett förtydligande om Adam verkligen yrkade ogiltigförklaring av uppsägningen. Tingsrätten förelade Adam att inkomma med ett förtydligande. Han inkom då med yrkande om ogiltigförklaring av uppsägningen.
Bolaget yrkade att tingsrätten i en särskild dom skulle ogilla yrkandet om ogiltigförklaring av uppsägningen eftersom yrkandet om ogiltigförklaring (förtydligandet) gjorts först efter det att den lagliga tidsfristen för ett sådant yrkande löpt ut.
Tingsrätten menade att det inte kunde råda några som helst tvivel om att ett yrkande om ogiltigförklaring framställts redan i stämningsansökningen. Att Adam sedan förtydligat detta saknade betydelse. Preskription förelåg alltså inte.
Bolaget yrkar att Adams rätt att föra talan om ogiltigförklaring är preskriberad och att domstolen därför ska ogilla hans ogiltighetstalan.
Adam bestrider.
Domskäl: Stämningsansökan innehåller bestämda yrkanden om skadestånd men inte något motsvarande bestämt yrkande om ogiltigförklaring. Innehållet i stämningsansökan visar att avsikten kan ha varit att föra en ogiltighetstalan. Samtidigt innehåller stämningsansökan ett yrkande om ekonomiskt skadestånd som normalt inte förenas med ett yrkande om ogiltigförklaring. Stämningsansökan kan inte anses uppfylla det krav på tydlighet som gäller.
Om en stämningsansökan är ofullständig, ska domstolen enligt rättegångsbalkens regler förelägga käranden att avhjälpa bristen. I det här fallet gjordes dock inte det. Bristen uppmärksammades och avhjälptes först sedan bolaget delgivits stämningen och efterlyst ett förtydligade. Om tingsrätten hade förelagt Adam att avhjälpa bristen i stämningsansökan innan stämningen utfärdades och Adam gjort detta, så skulle ogiltighetstalan ha ansetts väckt inom den aktuella tidsfristen. Enligt arbetsdomstolen bör man inte se på saken på annat sätt i detta fall då Adam efter föreläggande förtydligat stämningsansökan, även om detta skett först sedan bolaget delgetts stämningen i målet.
Adam har inte förlorat sin rätt att föra talan på grund av preskription.
Domslut: Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut i denna del. Domen var enhällig .