Kollektivavtal Gjorde en arbetsgivare sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa en ackordsöverenskommelse förrän den fått skriftlig form?

Bakgrund: Mellan parterna gäller byggnadsavtalet. Bolaget och Byggnads lokala avdelning i Malmö träffade den 27 november 2001 en ackordsöverenskommelse om vissa ombyggnadsarbeten. Utbetalningsnivån bestämdes till 128 kronor per timme. Ackordsöverenskommelsen fick skriftlig form den 18 januari 2002. Den omfattade tolv arbetstagare. Alla är medlemmar i förbundet.
Bolaget började tillämpa den överenskomna nivån vid löneutbetalningen i februari 2002. Dessförinnan betalade bolaget 113 kronor per timme. Parterna tvistar om ifall bolaget skulle ha tillämpat den överenskomna nivån på 128 kronor redan vid löneutbetalningarna i december 2001 och januari 2002.
Byggnads: Bolaget ska betala 30 000 kronor i allmänt skadestånd till förbundet.
Bolaget bröt mot ackordsöverenskommelsen genom att betala 128 kronor per timme först vid löneutbetalningen i februari 2002. Överenskommelsen innebar att arbetstagarna skulle få den timlönen redan vid löneutbetalningarna i december 2001.
Visserligen fick ackordsöverenskommelsen skriftlig form först den 18 januari 2002. Men parterna var redan den 27 november 2001 överens om timlönen. Ackordsöverenskommelsen ska därför ha rättsverkan som kollektivavtal redan från den 27 november 2001. I vart fall bröt bolaget mot byggnadsavtalet. Enligt avtalet träffar de lokala parterna överenskommelse om utbetalningsnivå. En sådan överenskommelse behöver inte vara skriftlig. Inte heller en ackordsöverenskommelse behöver vara skriftlig för att vara giltig. Bestämmelsen om skriftlighet är bara en ordningsregel.
Arbetsgivarparterna bestrider yrkandet. Bolaget gjorde inte sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.
Ackordsöverenskommelsen undertecknades först den 18 januari 2002. Bolaget tillämpade överenskommelsen vid första möjliga tillfälle, det vill säga vid löneutbetalningarna i februari 2002.
Byggnadsavtalet föreskriver att en ackordsöverenskommelse ska vara skriftlig. Bestämmelsen om skriftlighet är ett formkrav och inte en ordningsregel.
Om Arbetsdomstolen skulle anse att bolaget var skyldigt att tillämpa ackordsöverenskommelsen före den 18 januari 2002, är den enda möjliga påföljden enligt byggnadsavtalet att bolaget ska betala ränta till arbetstagarna. Något allmänt skadestånd ska alltså inte betalas.
Domskäl: Enligt paragraf 23 i medbestämmandelagen ska kollektivavtal vara skriftligt. Kravet på skriftlighet har upprätthållits strängt i Arbetsdomstolens praxis. Det finns inte skäl att gå från detta krav.
Ackordsöverenskommelsen blev alltså ett kollektivavtal först den 18 januari 2002. Bolaget bröt därför inte mot kollektivavtalet genom att tillämpa den överenskomna nivån på 128 kronor per timme först vid löneutbetalningarna i februari 2002.
Det fanns inte någon gemensam partsavsikt i frågan om en överenskommelse om prestationslön ska vara skriftlig är ett formkrav eller ordningsregel.
Några säkra slutsatser utifrån avtalets tillämpning kan inte heller dras. Därför får bestämmelsens ordalydelse avgörande betydelse.
I bestämmelsen sägs att en överenskommelse om prestationslön ska vara skriftlig. Normalt betyder det att skriftlighet är ett formkrav. Bestämmelsen skulle också sakna rättslig betydelse om den bara var en ordningsregel.
Bestämmelsen ska tolkas enligt sin ordalydelse. Bolaget bröt därför inte heller mot byggnadsavtalet.
Domslut: AD avslår Svenska Byggnadsarbetareförbundets talan. Domen var enhällig.