Kollektivavtal Var en arbetsgivares underlåtenhet att kontrollera om en underentreprenör hade kollektivavtal med Byggnads ett ursäktligt brott mot byggnadsavtalet?

Bakgrund: Mellan parterna gäller byggnadsavtalet och en särskild branschöverenskommelse om tillämpning av reglerna i paragraf 38-40 i medbestämmandelagen vid arbeten inom byggnadsavtalets område. Branschöverenskommelsen är ett kollektivavtal.
Enligt överenskommelsen ska arbetsgivaren, när han anlitar en underentreprenör, kontrollera om underentreprenören är bunden av kollektivavtal för de aktuella arbetena. Arbetsgivaren ska också lämna viss information om underentreprenören till berörd lokalavdelning inom Byggnads.
Enligt branschöverenskommelsens bestämmelse om sanktioner ska allmänt skadestånd normalt inte betalas om avtalsbrottet framstår som ursäktligt eller rör rena formaliafel.
Under 2002 och 2003 utförde bolaget arbeten åt Båstads kommun. Bolaget anlitade en underentreprenör för städning av bodar. Företaget var bundet av kollektivavtal mellan Almega och Fastighetsanställdas förbund.
Enligt en gränsdragningsöverenskommelse mellan Byggnads och Fastighets ska bodstädning utföras enligt byggnadsavtalet.
Parterna är överens om att bolaget bröt mot branschöverenskommelsen.
Byggnads: Bolaget ska betala 25 000 kronor i allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott.
Att inte kontrollera om en underentreprenör har kollektivavtal med Byggnads är inte ursäktligt och inte heller ett rent formaliafel. Det var en annan typ av avtalsbrott som parterna tänkte på när sanktionerna bestämdes.
Arbetsgivarparterna bestrider yrkandet.
Allmänt skadestånd ska inte betalas därför att avtalsbrottet är ursäktligt eller rör ett rent formaliafel. I andra hand ska skadeståndet sättas ned eller falla bort helt enligt paragraf 60 i medbestämmandelagen. I tredje hand ska skadeståndet bestämmas till högst 2 000-3 000 kronor.
Domskäl: Det finns ingen gemensam partsavsikt när det gäller vilka avtalsbrott som inte ska leda till skadeståndsskyldighet. Att inte kontrollera om en underentreprenör har kollektivavtal med Byggnads kan inte betecknas som ett rent formaliafel. Begreppet ursäktligt är dock ett vidare begrepp som skulle kunna ta sikte på andra och mer allvarliga avtalsbrott.
Bolagets misstag berodde på att bolagets platschef missuppfattade vilket kollektivavtal som gällde för arbetet. Han fick av den verkställande direktören hos underentreprenören veta att företaget var bundet av kollektivavtal genom sitt medlemskap i Almega. Båda utgick från att företaget hade gällande kollektivavtal för arbetet och ingen av dem uppfattade det som att kollektivavtal krävdes med Byggnads.
Vid bedömningen av om avtalsbrottet kan anses som ursäktligt bör beaktas att bolaget kontrollerade att företaget hade kollektivavtal och även gjorde andra kontroller som visade att företaget var seriöst. Företaget anlitades efter rekommendation av kommunen, som själv anlitat företaget. Uppdraget hade en mycket blygsam ekonomisk omfattning. När felet upptäcktes tecknade företaget hängavtal med Byggnads. Med hänsyn till dessa omständigheter anser domstolen att avtalsbrottet var ursäktligt. Bolaget ska därför inte betala något allmänt skadestånd.
Domslut: AD avslår Svenska Byggnadsarbetareförbundets talan. Domen var enhällig.