Oacceptabelt patientbemötande

Landstinget varnade och omplacerade läkarsekreteraren som hamnade i ständiga konflikter. Eftersom hon dessutom skadade verksamheten, anser Arbetsdomstolen att det fanns laglig grund för att avskeda henne.

Läkarsekreteraren hade varit anställd i tio år i landstinget när hon blev avskedad. Innan dess hade hon varit på åtta arbetsplatser inom Stockholms läns landsting, bland annat fyra vårdcentraler. På alla utom en ansåg hennes chefer att hon hade svårt att samarbeta med chefer och arbetsledare.

Vision: Det var inte läkarsekreteraren som var orsak till eller delaktig i samarbetsproblemen. Hon har inte arbetsvägrat eller skött journalföringen anmärkningsvärt dåligt. De fel hon gjort när hon ändrade i sina tidrapporter var omedvetna och hon listade inte heller patienter på ett felaktigt sätt.

Landstinget försökte inte på allvar lösa de olika problemen på hennes arbetsplatser.

Avskedandet ska ogiltigförklaras och sekreteraren ska få 150 000 kronor i allmänt skadestånd och ekonomiskt skadestånd. Om AD skulle anse att det fanns saklig grund för att säga upp henne, har hon rätt till ekonomiskt skadestånd och 100 000 kronor i allmänt skadestånd.

Landstinget: Läkarsekreteraren hade djupa och återkommande samarbetsproblem med både kolleger och chefer samt brister i hur hon bemötte patienter. Hennes journalföring var bristfällig och hon arbetsvägrade flera gånger.

Hon blev varnad två gånger och varslad om uppsägning två gånger.

När det stod klart att hon på sista arbetsplatsen medvetet ändrat i sin tidrapportering så att hon fick mer lön och ledig tid än hon hade rätt till, blev hon avskedad. Därefter kom det fram att hon hade gjort fel när hon skulle lista patienter. Felet ledde till att vårdcentralen gick miste om inkomster och att patienterna inte fick någon eller fel husläkare.

Arbetsdomstolen: Det ligger i sakens natur att ju äldre en händelse är desto mindre betydelse ska den tillmätas när det ska avgöras om ett avskedande är skäligt eller om det finns saklig grund för en uppsägning. Därför bedöms anklagelserna i det här fallet på läkarsekreterarens senaste arbetsplats, en vårdcentral, först.

Samarbetsproblemen där berodde på att hon hade haft svårt i sin kommunikation med övriga medarbetare. Att hon hade bemött patienterna på vårdcentralen så att de blivit ledsna och upprivna är oacceptabelt. Att hon agerade så att det uppstod konflikter och friktioner med både kolleger och chefer även efter att hon hade blivit varnad, behövde inte landstinget tåla.

Till det kommer att det är bevisat att hon arbetsvägrat och obstruerat utan giltiga skäl, att hon ändrat i sina tidrapporter och misskött listningen av patienterna.

Landstinget hade laglig grund för avskedandet.

Domslut: Visions talan avslås. Förbundet får betala landstingets rättegångskostnader, 461 660 kronor.

 

Dom 9/14 

Expertens kommentar

”En sträng syn på oärlighet”

Kent Källström, professor i civilrätt vid Stockholms universitet:

Avskedande är den mest ingripande påföljden som arbetsgivaren kan vidta mot en arbetstagare. I den här tvisten hade samarbets­problem rått under en lång tid och uppsägning hade varit den mest naturliga påföljden. Det finns dock en omständighet som gör att arbetsgivarens förtroende för arbetstagaren gått förlorat.

En arbetsgivare ska aldrig behöva tåla att bli utsatt för förmögenhetsbrott eller annan oärlighet av en anställd. Att en arbetstagare som i detta fall medvetet manipulerar tidsredovisningssystemet är en sådan omständighet som kan leda till avskedande.

Arbetsdomstolen har sedan gammalt en sträng syn på oärlighet och detta har närmast stärkts under senare år. En missbrukare som inte slutför sina uppgifter och inte är öppen med detta, riskerar exempelvis uppsägning trots sin sjukdom.

Parternas kommentarer

”Domen i och för sig logisk”

Visions ombud Ellinor Gudmundsson och Sussanne Lundberg, förbundsjurister på LO-TCO Rättsskydd:

Arbetsdomstolen valde att sätta all tilltro till landstingets vittnen och helt bortse från det våra vittnen berättade. Vi lyckades inte heller övertyga AD om att landstinget inte gjort några seriösa försök att lösa det man ansåg vara problem, utan problemen löstes i stället genom att hon snabbt skickades vidare till nästa arbetsplats.

Mest förvånade är vi över att domstolen fann att hon medvetet misskött in- och utstämplingarna i två perioder. Det är alltid svårt att veta hur AD kommer att värdera bevisning. Med den värdering domstolen gjort är domen i och för sig logisk, men vi är förstås besvikna.

 

”Förväntad i alla avseenden”

Landstingets ombud, advokat Anders Elmér:

Domen var i alla avseenden förväntad. Att det förelåg saklig grund för uppsägning stod ställt utom allt tvivel efter de mångåriga samarbetsproblemen och flera omplaceringar. Arbetsgivaren hade dessutom tydliggjort den medicinska sekreterarens fel och tillkortakommanden genom varningar och tillsägelser.

Om det föreligger grund även för ett avskedande, kan många gånger vara besvärligare att bedöma. I detta fall var dock samarbetssvårigheterna så utrerade, jämte att det ansågs styrkt att sekreteraren arbetsvägrat och även fuskat med sina tidsstämplingar, att AD helt naturligt fann att det förelåg grund för ett avskedande.

Ann Norrby

Fråga experterna