Skulle en arbetstagarorganisations tolkningsföreträde gälla i en tvist om arbetsskyldighet när organisationen inte företrädde medlemmen?

Bakgrund: Roger var VD i bolaget men blev uppsagd därför att styrelsen hade förlorat förtroendet för honom. Hans uppsägningstid var 24 månader. Tvist uppstod om hans arbetsskyldighet under uppsägningstiden. Efter det att tvisten hade uppstått blev Roger medlem i Handelstjänstemannaförbundet. Förbundet förklarade att Roger enligt förbundets mening inte var skyldig att utföra det omtvistade arbetet.
Förbundet förklarade samtidigt att det inte avsåg att företräda Roger vid förhandlingar med arbetsgivaren. Roger stämde själv arbetsgivaren vid tingsrätten och yrkade skadestånd och uppsägningslön. I målet var parterna överens om att anställningsskyddslagen skulle tillämpas trots att Roger var anställd som VD. Bolaget hade inte betalat någon lön till Roger efter den 10 september 1996. Efter den dagen hade han varken varit sjukskriven eller utfört arbete i bolaget.
Roger gjorde gällande att uppsägningen inte var sakligt grundad. Tingsrätten ansåg dock att bolagsstyrelsens bristande förtroende för sin VD innebar saklig grund för uppsägning. Roger menade att han under uppsägningstiden stod till bolagets förfogande inom ramen för sin arbetsskyldighet enligt anställningsavtalet, men bolaget erbjöd honom endast arbete utanför hans arbetsskyldighet. Bolaget bestred och menade att Roger inte uppfyllde sin arbetsskyldighet och därför inte hade rätt till lön.
Tingsrätten fann att Roger i väsentlig omfattning hade haft arbetsuppgifter som en verkställande direktör inte brukar ha. Tingsrätten fann att Roger var skyldig att utföra sådana arbetsuppgifter, som alltså låg utanför VD-arbetsuppgifterna, under uppsägningstiden.
Förbundet förklarade uttryckligen när Roger blev medlem, att man inte skulle företräda honom i tvisten. Förbundets uttalande om arbetsskyldigheten kunde därför enligt tingsrättens mening inte uppfattas så att förbundet hade velat göra gällande sin rätt till tolkningsföreträde enligt paragraf 34 i medbestämmandelagen. Tingsrätten ogillade Rogers talan.
Roger yrkar att AD skall bifalla hans talan. Uppsägningen var inte sakligt grundad. Han var inte skyldig att arbeta efter den 10 september 1996 eftersom förbundet hade utövat tolkningsföreträde för honom enligt paragraf 34 i medbestämmandelagen.
Bolaget bestrider. Saklig grund fanns. Förbundet utövade inte tolkningsföreträde i tvisten med en för bolaget bindande verkan. Roger var enligt sitt anställningsavtal skyldig att utföra, och utförde rent faktiskt tidigare, också sådana arbetsuppgifter som inte direkt hängde samman med hans befattning som VD.
Domskäl: AD finner, precis som tingsrätten, att bolaget hade saklig grund för att säga upp Roger. Av paragraf 34 i medbestämmandelagen framgår att en förutsättning för att arbetstagarorganisationen skall få tolkningsföreträde är att det finns en tvist mellan arbetsgivaren och organisationen om medlemmens arbetsskyldighet. Bestämmel-
sen tar alltså inte sikte på tvister mellan en arbetsgivare och en enskild medlem i arbetstagarorganisationen. De rättsverkningar som följer av ett tolkningsföreträde förfaller därför om arbetstagarorganisationen förklarar att den inte längre företräder sin medlem i tvisten om arbetsskyldighet.
Detta innebär att förbundets förklaring till bolaget inte innebar något tolkningsföreträde enligt paragraf 34 i medbestämmandelagen. Det var i stället bolagets uppfattning i frågan som tills vidare var avgörande för Rogers arbetsskyldighet. Roger var arbetsskyldig under uppsägningstiden. Han har därför inte rätt till yrkad uppsägningslön.
Domslut: AD fastställer tingsrättens domslut. Domen var enhällig.