Skyddsombud förlorade i AD:<br>"Domen får stora följder"

Skyddsombud måste väljas på rätt sätt för att få rättsligt skydd. AD-domen är tydlig. Byggnads med sina splittrade arbetsplatser måste nu bli bättre på att definiera skyddsområde.

Byggjobbaren utsågs till skyddsombud av sitt fackförbund. Han arbetade vid den här tiden på ett bygge i centrala Stockholm. När han påpekade brister i arbetsmiljön motarbetades och bestraffades han, enligt Byggnads. Han ska bland annat ha blivit beordrad att dammsuga som ett slags ”straff”. Därefter blev han förflyttad till ett förråd. Efter en föräldraledighet började han på ett annat bygge med samma entreprenör.

På det nya arbetsstället fortsatte han att bära sin gröna skyddsombudshjälm, vilket inte uppskattades av arbetsgivaren, som uppfattade honom som besvärlig och nitisk. Han spred dålig stämning på arbetsplatsen, sades det. När byggjobbaren kallades till möten med arbetsgivaren ville han ha ett biträde med sig. Bolaget vägrade. Han sade upp sig själv efter att han hade varit avstängd i sju veckor.

Byggnads: Byggjobbaren var skyddsombud och han blev motarbetad och trakasserad, ett solklart brott mot arbetsmiljölagen. Bolaget hindrade honom i hans uppdrag och kränkte hans föreningsrätt och bröt därmed mot medbestämmandelagen och förtroendemannalagen. Bolaget bröt också mot kollektivavtalets regler när man inte lät honom ta med sig en facklig företrädare på möten.

Byggjobbaren har rätt till 400?000 kronor i allmänt skadestånd och förbundet har rätt till 350?000 kronor i allmänt skadestånd.

Arbetsgivarparten: Han blev inte utsedd till skyddsombud på något av arbetsställena. Byggnads anmälde honom bara som skyddsombud till bolaget centralt.

Arbetsdomstolen: Ett skyddsombud har vittgående rättigheter, men enligt arbetsmiljölagens bestämmelser är uppdraget som skyddsombud knutet till ett arbetsställe.

Byggjobbaren valdes till skyddsombud på första bygget, men kom aldrig att verka som det där på grund av att arbetsgivaren motsatte sig det. Motivet från arbetsgivaren var att han skulle byta arbetsplats inom kort. Anledningen till förflyttningen var det behövdes färre byggnadsarbetare på bygget.

Det är inte bevisat att mannen beordrades att dammsuga arbetsplatsen på första bygget.

Att mannen tvingades ta av sig den gröna hjälmen på det nya bygget var för att undvika missförstånd om vem som var skyddsombud och inte. När han stängdes av från arbetet så berodde det inte på att han var skyddsombud, utan på att problemen på arbetsplatsen var för stora. Stämningen var för infekterad.

Byggjobbarens föreningsrätt har inte kränkts. Han har inte motarbetats som facklig förtroendeman eller skyddsombud. Bolaget har varken brutit mot arbetsmiljölagen, förtroendemannalagen eller medbestämmandelagen.

Bolaget har inte heller brutit mot kollektivavtalet. Byggjobbaren var inte part i bygg­avtalets mening vid mötena där hans återgång till arbetet skulle diskuteras, därför hade han inte rätt att ta med sig en facklig representant.

Domslut: Byggnads talan avslås. Bägge parter har lagt ner ett omfattande arbete på tvisten. Arbetsgivarsidan har dock begärt för mycket i ombudsarvode. Byggnads får betala 1 017 270 kronor för motpartens rättegångskostnader.

Domstolsledamöterna Maria Hansson och Margareta Öhberg, utsedda av LO respektive TCO, är skiljaktiga. De anser att byggjobbaren var skyddsombud på båda byggena och han hindrades från att utföra sitt uppdrag. Hans föreningsrätt kränktes och arbetsgivaren trakasserade honom. Bolaget bröt mot arbetsmiljölagen, förtroendemannalagen och medbestämmandelagen, anser de skiljaktiga.

Dom 90/12 

Parternas kommentarer

Anders Elmér, Elmzell Advokatbyrå

Skönt att AD har slagit fast hur det ska vara på det viktiga arbetsmiljöområdet, men uppseendeväckande av Byggnads att driva det här målet eftersom Värmdö Bygg har tillämpat systemet i snart 40 år, samma system som alla stora byggbolag i Sverige, utan att facket har haft några synpunkter. Domen kommer inte att medföra några förändringar i det praktiska arbetsmiljöarbetet. Sveriges Byggindustrier satsar för närvarande mycket på att förbättra arbetsmiljön.

Jonas Wiberg och Mats Borgström, DLA Nordic

Domen är från ett fackligt och arbetsmiljömässigt perspektiv en stor besvikelse. Det finns en uppenbar risk att AD:s dom leder till att skyddsombudens redan utsatta position på många arbetsplatser blir än mer besvärlig. Det är svårförståeligt hur AD:s majoritet kunde komma till slutsatsen att det aktuella skyddsombudet, som var utsedd på ett korrekt sätt av den lokala fackliga organisationen i enlighet med ett system som parterna inom byggbranschen tillämpat under lång tid, inte omfattades av skyddet för fackliga förtroendemän enligt förtroendemannalagen.

Expertens kommentar

Maria Steinberg, forskare och lärare i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet

Bra att det kom en dom! Nu kan jag som pedagog tala om att du förlorar ditt rättsskydd om det inte är ordning och reda vid valet av skyddsombud. AD:s dom visar hur viktigt det är att fackförbunden noga anger skyddsområde och förankrar det med arbetsgivaren. Byggnads är långt ifrån de enda som slarvat.

Ett arbetsställe är precis som AD säger i domen en produktionsenhet eller liknande. Men om parterna kommit överens om något annat kan området utvidgas till flera arbetsställen.

Är det svårt att få tag på skyddsombud på ett bygge kan arbetsgivaren och facket tillsammans bestämma att skyddsområdet är både produktionsenhet A och B. Redan när skyddsombudet utses ska detta anges. Även arbetsgivarna måste bli tydligare med vad som gäller.

Problemet här var att skyddsombudet inte hade något speciellt skyddsområde. Parterna hade glömt det. Domen kommer att få stora konsekvenser och det är bra.

Elinor Torp

Fråga experterna