Var det rätt att säga upp en bagerianställd på grund av dålig personlig hygien?

Bakgrund: Ulf R är född 1958 och har varit anställd hos bolaget sedan 1995. Han har arbetat som avbytare vid bolagets enhet Diwongs bageri i Lund. Under ett arbetspass alternerar han mellan bageriavdelningen och packningsavdelningen.
Den 25 februari 1997 och den 16 juni 1998 hölls lokala förhandlingar om Ulfs personliga hygien. Vid förhandlingarna konstaterade bolaget att Ulf inte uppfyllde hygienkravet enligt vedertagna normer inom livsmedelsproduktionen. Enligt protokollet från den senare förhandlingen hade Ulf en besvärande kroppslig lukt. Ulf stängdes av från sitt arbete i vart fall den 29 september 1998. Han underrättades samma dag om att bolaget tänkte säga upp honom. Den 14 oktober 1998 sade bolaget upp honom av personliga skäl. Bolaget åberopade dålig hygien.
Livs: Uppsägningen skall ogiltigförklaras och Ulf skall få 105.000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen. Ulf och förbundet skall också få 25.000 kronor var i allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott.
Arbetsgivarparterna bestrider yrkandena. Ulf hade dålig personlig hygien. Han luktade illa och hade smutsiga arbetskläder. Vidare slickade han vid ett tillfälle av ett munstycke med vaniljkräm. Vid ett annat tillfälle petade han sig i näsan och fortsatte därefter att hantera bröd.
Livs bestrider att Ulf hade dålig personlig hygien. Om han luktade illa berodde det på annat. Det kunde hända att han hade smutsiga arbetskläder, men det var arbetsledningens fel. Han slickade inte av munstycket med vaniljkräm. Han sprutade, utan kroppskontakt med munstycket, ut en klick vaniljkräm på ett finger och slickade därefter av fingret. Han petade sig inte i näsan.
Domskäl: Det är inte bevisat att Ulf vid de lokala förhandlingarna medgav att han hade dålig personlig hygien. Det är klarlagt att han duschade och tvättade sig med tvål och vatten varje dag. Det är inte bevisat att hans dåliga lukt berodde på dålig personlig hygien, den kan ha berott på smutsiga arbetskläder. Ulf kan inte lastas för att det saknades rena arbetskläder.
Det är inte bevisat att Ulf slickade av munstycket med vaniljkräm. Det är bara bevisat vad Ulf själv berättat, nämligen att han, utan kroppslig kontakt med munstycket, sprutade ut en klick vaniljkräm på ett finger och därefter slickade av fingret. Genom vittnesuppgifter är det bevisat att Ulf den 24 september 1998 under arbetat petade sig i näsan och därefter fortsatte att hantera bröd.
Dessa två händelser är oförenliga med de stränga krav på hygien som måste upprätthållas i livsmedelshantering. Det är dock fråga om enstaka händelser som man inte kan dra några säkra slutsatser av när det gäller Ulfs lämplighet för fortsatt anställning. Han borde ha blivit tillsagd och fått möjlighet att bättra sig. Arbetsdomstolen anser att det inte fanns saklig grund för uppsägning.
Ulf arbetade inte efter händelsen den 24 september 1998. Livs menar att Ulf stängdes av redan den dagen. Arbetsgivarparterna hävdar däremot att Ulf stängdes av först den 29 september 1998.
Det är inte helt klarlagt vad som hände. Det ligger närmast till hands att anse att avstängningen skedde först den 29 september 1998. Med hänsyn till bedömningen i uppsägningsfrågan anser AD att det inte fanns särskilda skäl för avstängningen. Ulf skall därför ha skadestånd för detta brott mot anställningsskyddslagen. Däremot har Livs inte bevisat att han och förbundet också skall ha skadestånd för brott mot kollektivavtalet.
Domslut: AD ogiltigförklarar uppsägningen. Ulf skall ha 80.000 kronor i allmänt skadestånd. Två ledamöter var skiljaktiga.