Var det rätt att säga upp en bankanställd som utnyttjat en kredit som banken beviljat ett enkelt bolag där den anställde var bolagsman?

Bakgrund: Göran var sedan många år anställd i banken. 1988 bildade han tillsammans med tio andra personer ett enkelt bolag, Stall Porto. Ett enkelt bolag är inget så kallat rättssubjekt, det vill säga det kan inte själv ha några rättigheter eller skyldigheter. Det är i stället bolagsmännen som är rättssubjekt. Deras inbördes rättigheter och skyldigheter regleras i lag. Enligt lagen gäller att endast den eller de bolagsmän som deltagit i ett avtal blir berättigade eller förpliktade i förhållande till medkontrahenten.
Enligt bolagets stadgar och ett protokollsbeslut från mars 1988 skulle Stall Porto ta upp en checkkontokredit på för att köpa en häst. Två av bolagsmännen, Yngve B och Bo L, skulle teckna krediten. Därefter träffades ett avtal med banken om en checkkontokredit på 150 000 kronor. I kreditavtalet angavs Stall Porto som kredittagare. Avtalet undertecknades i detta namn av Yngve och Bo.
Göran fick de övriga bolagsmännens uppdrag att sköta bolagets administration och räkenskaper. Han fick göra uttag på checkkontot för bolagets del.
I september 1994 var bolagsmännen inte längre intresserade av att fortsätta verksamheten. Göran kom överens med Yngve och Bo om att han och hans dotter skulle ta över bolaget. I december 1994 skrev Göran en förbindelse på baksidan av kreditavtalet om att han övertog betalningsansvaret för krediten. Han skickade en kopia av förbindelsen till Yngve och Bo. Därefter fortsatte han att utnyttja krediten i bolagets namn. När banken fick reda på detta sades Göran upp.
Göran yrkade vid tingsrätten att rätten skulle fastställa att bankens uppsägning av honom var ogiltig. Han yrkade också att banken skulle betala skadestånd till honom. Banken bestred yrkandena. Tingsrätten avslog Görans talan.
Göran yrkar i AD att hans talan bifalls. Han gjorde inget fel. I november 1994 var det bara han, Yngve och Bo kvar i bolaget. Han kom då överens med dem om att han och hans dotter skulle ta över bolaget. Eftersom Yngve och Bo fortfarande var ansvariga för checkkrediten, skrev han förbindelsen för att skydda dem. Förbindelsen var ett åtagande från hans sida i förhållande till Yngve och Bo. Han underrättade inte banken om detta.
Banken bestrider ändring. Göran utnyttjade en kredit som banken i mars 1988 beviljat bolagsmännen i Stall Porto. Hans agerande skall likställas med att han utan bankens medgivande beviljade sig en kredit för egen del. Detta är inte tillåtet enligt bankens regler. När Göran kom överens med Yngve och Bo om att ta över betalningsansvaret för checkkrediten var bolaget redan likviderat. Detta skedde i september 1994.
Domskäl: Det är oklart om bolaget var upplöst när Göran, Yngve och Bo kom överens om att Göran och hans dotter skulle ta över bolaget. Det är dock inte nödvändigt att gå in på den frågan.
Protokollsutdraget måste uppfattas så att bolagsmännen beslutade att under det gemensamma namnet Stall Porto ta upp en checkkredit på 150 000 kronor samt att Yngve och Bo fick behörighet att gemensamt för bolagsmännen teckna ett avtal med banken om ett sådant konto. När Yngve och Bo skrev på avtalet träffades ett avtal mellan banken och bolagsmännen om ett checkkonto hos banken med rätt för bolagsmännen att utnyttja en kredit upp till 150 000 kronor, samtliga bolagsmän var alltså gäldenärer i förhållande till banken. Banken har inte accepterat att de ursprungliga gäldenärerna byttes ut på det sättet att Yngve och Bo, eller de båda, och Göran och hans dotter fick utnyttja krediten.
Som erfaren bankman måste Göran ha insett detta. Ge-nom att ändå ta ut pengar från kontot utnyttjade han för egen del en kredit som tillhörde andra. Hans handlande var sådant att bankens förtroende för honom måste ha rubbats i sådan grad att det fanns saklig grund för uppsägning. Ingen har påstått att banken var skyldig att omplacera Göran. Görans överklagande skall därför avslås.
Domslut: Görans överklagande avslås och tingsrättens domslut fastställs. Domen var enhällig.