Var det rätt att säga upp en pappersindustriarbetare som varit olovligen frånvarande från arbetsplatsen vid tre tillfällen och som genom egna ändringar i tidsrapporteringssystemet fått lön för den tid som han varit frånvarande?

Bakgrund: Vid bolaget tillverkas pappersmassa i skift dygnet runt alla dagar. Verksamheten bedrivs med hjälp av ett högteknologiskt processdatasystem. Processen styrs från ett manöverrum med dataterminaler. Thomas K, som varit anställd hos bolaget sedan 1974, arbetar på sina skift som silare tillsammans med en annan silare och tre andra arbetstagare. Nattskiften är kl. 21.30-6.00. Thomas var frånvarande från arbetsplatsen kl. 4.33-6.00 på det nattskift som avslutades den 13 oktober 1998. Han var också borta kl. 3.00-6.00 på de nattskift som avslutades den 15 och 16 oktober 1998. Thomas korrigerade senare utstämplingstidpunkterna i bolagets databaserade tidsredovisningssystem och fick lön även för den tid som han varit frånvarande. Thomas blev uppsagd av personliga skäl den 9 december 1998. Som skäl för uppsägningen angav bolaget olovlig frånvaro och bedrägligt beteende. Thomas väckte talan mot bolaget vid tingsrätten. Han yrkade att uppsägningen skulle ogiltigförklaras och att han skulle få 70.000 kronor i allmänt skadestånd. Bolaget bestred yrkandena. Tingsrätten ogiltigförklarade uppsägningen och förpliktade bolaget att betala 50.000 kronor i allmänt skadestånd till Thomas. Bolaget yrkar i arbetsdomstolen att Thomas talan avslås. Thomas bestrider att tingsrättens dom ändras. Domskäl: Den 5-12 oktober 1998 var det ett planerat driftstopp. Driften återupptogs den 13 oktober men endast testkörning förekom. Tillverkningen av pappersmassa kom igång först den 18 oktober. Vid nattskiftet den 13 oktober, när Thomas lämnade arbetsplatsen kl. 4.33, avbröts testkörningen på grund av tekniskt fel och kunde inte återupptas innan skiftet slutade kl. 6.00. Utredningen stödjer inte Thomas påstående att det var praxis att arbetstagare hade rätt att lämna skiftet i sådana situationer. Hans frånvaro var alltså olovlig. När det gäller nattskiftena den 15 och 16 oktober har Thomas hävdat att han hade tillstånd till frånvaron av sin arbetsledare. Arbetsledaren har förnekat detta såväl vid tingsrätten som i arbetsdomstolen. Därför är det bevisat att Thomas frånvaro var olovlig även vid dessa tillfällen. Bolaget tillämpar sedan april 1998 ett databaserat tidsredovisningssystem som ger den enskilde arbetstagaren förtroendet att själv sköta redovisningen av arbetstiden. Den enskilde arbetstagaren kan i efterhand gå in i datasystemet och göra rättelser i tidsrapporteringen. En manuell korrigering framgår genom ett utropstecken i dataregistreringen. Det är möjligt att undersöka vilken uppgift som har ersatts av korrigeringen. Varje månad skall arbetstagaren ta en utskrift på sin arbetstidsrapport, kontrollera den, underteckna den och överlämna den till sin arbetsledare för attest. Arbetstidsrapporten ligger sedan till grund för löneutbetalningen. Thomas har hävdat att han korrigerade utstämplingstidpunkterna för att skydda sin arbetsledare. Eftersom det är bevisat att arbetsledaren inte samtyckte till Thomas frånvaro, tror arbetsdomstolen inte på detta. Thomas har också gjort gällande att korrigeringarna var lätta att upptäcka eftersom de hade markerats med utropstecken. Sådana markeringar är dock mycket vanliga. Arbetsledaren undersöker inte heller rutinmässigt sådana markeringar när han attesterar arbetstidsrapporten. De felaktiga uppgifterna som Thomas lämnade var ägnade att vilseleda bolaget att betala ut högre lön till honom än han hade rätt till. Det saknar betydelse att bolaget, när felen upptäcktes, hade kunnat förhindra den felaktiga löneutbetalningen. Thomas olovliga frånvaro är inte bagatellartad, men inte heller särskilt allvarlig. Den ledde inte till några olägenheter och det fanns inte heller någon risk för allvarliga olägenheter. Däremot är Thomas ändringar i tidsrapporteringssystemet allvarliga. Även om hans syfte med ändringarna kan ha varit att dölja sin olovliga frånvaro, är det inte någon tvekan om att han förstod att ändringarna skulle leda till att han fick lön även för den tid som han varit frånvarande. Lönen för de 7,5 timmar som han var frånvarande är 1.239 kronor. Thomas handlande är ett allvarligt åsidosättande av det förtroende som bolagets tidsredovisningssystem måste bygga på. Även om han varit anställd hos bolaget under lång tid, hade bolaget rätt att säga upp honom. Thomas talan skall alltså avslås. Domslut: AD upphäver tingsrättens dom och avslår Thomas talan. Domen var enhällig.