Var en skiljeklausul en del av anställningsavtalet och var det oskäligt att tillämpa den?

Bakgrund: Peter anställdes som aktieanalytiker hos bolaget i maj 2000. Enligt anställningsavtalet skulle gällande kollektivavtal mellan Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation och Finansförbundet gälla i den mån inte annat framgick av avtalet. I kollektivavtalet anges att tvist mellan banken och tjänsteman som inte är organiserad i Finansförbundet ska avgöras av skiljenämnd. Peter var under sin anställning hos bolaget inte organiserad i Finansförbundet.
Peter väckte talan mot bolaget vid tingsrätten. Han yrkade lön och semesterersättning samt skadestånd för felaktigt avskedande. Bolaget yrkade att Peters talan skulle avvisas på grund av rättegångshinder i form av skiljeklausul. Peter bestred avvisningsyrkandet. Han menade att skiljeklausulen inte blivit en del av anställningsavtalet. Hänvisningen till kollektivavtalet var varken tydlig eller överblickbar. Parterna hade inte heller diskuterat att kollektivavtalet skulle utgöra en del av anställningsavtalet. Det var i stort sett bara dess skiljeklausul som blev tillämplig på anställningsavtalet. Peter menade inte att skiljeklausulen i sig var oskälig. Det skulle dock vara oskäligt att tillämpa den i den aktuella tvisten. Bolaget ansåg att skiljeklausulen utgjorde avtalsinnehåll mellan parterna. Den var tydligt angiven genom hänvisningen till kollektivavtalet som är brukligt i branschen. Den var inte heller oskälig utan följde praxis i branschen.
Tingsrätten ansåg att hänvisningen till kollektivavtalet var tydlig. Även skiljeklausulen var tydlig och den hade inte en undanskymd plats i kollektivavtalet. Det var inte bara skiljeklausulen som var tillämplig på anställningsavtalet, utan även andra bestämmelser i kollektivavtalet. Tingsrätten ansåg att skiljeklausulen utgjorde en del av anställningsavtalet och att det inte var oskäligt att tillämpa den på tvisten. Tingsrätten avvisade Peters talan.
Peter yrkar i arbetsdomstolen att tingsrättens avvisningsbeslut undanröjs.
Bolaget bestrider ändring.
Skäl: Arbetsdomstolen delar tingsrättens bedömning.
Slut: AD fastställer tingsrättens beslut. Beslutet var enhälligt.