Var förbundsordföranden för en ideell organisation anställd hos organisationen? Fanns det någon särskild överenskommelse om att hon hade rätt till tjänstepension?

Bakgrund: Christina W var under åren 1992 ? 2000 förbundsordförande i Hörselskadades Riksförbund. Tvisten gäller om hon har rätt till tjänstepensionsförmåner enligt den så kallade KTP-planen för tiden den 1 september 1995 ? den 31 december 2000.
Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund yrkar i första hand att Arbetsdomstolen ska fastställa att Christina omfattas av KTP-planen. I andra hand yrkar förbundet att Arbetsdomstolen ska dels fastställa att hon har rätt till tryggad pensionsförmån som ska betalas av Hörselskadades Riksförbund med 1 900 kronor i månaden från och med den 1 juni 2011 och livsvarigt, dels förplikta Hörselskadades Riksförbund att betala skadestånd till henne motsvarande utebliven premie avseende KTPK-egenpension.
Christina var anställd hos Hörselskadades Riksförbund under den aktuella tiden. I andra hand träffade Christina en särskild överenskommelse med Hörselskadades Riksförbund om att hon skulle anslutas till de avtalsbaserade pensionsförmånerna i enlighet med gällande kollektivavtal.
Arbetsgivarparterna bestrider yrkandena. De bestrider också att Christina var anställd hos Hörselskadades Riksförbund och att det skulle ha träffats en särskild överenskommelse om att hon skulle få samma pensionsförmåner som de anställda.
Domskäl: Den som har ett förtroendeuppdrag betraktas i allmänhet inte som anställd även om personen i fråga utför uppgifter som till det yttre påminner om vad som är normalt inom ramen för en anställning. Omständigheterna i det enskilda fallet kan dock leda till en annan bedömning.
Christina valdes till förbundsordförande 1992. Hon var då heltidsanställd hos en kommun. Förtroendeuppdraget blev dock alltmer tidskrävande. Vid ett möte i maj 1995 beslutades att förbundsordföranden skulle heltidsarvoderas och att en särskild förhandlingsgrupp skulle fastställa ersättningens storlek och övriga villkor. Sådana förhandlingar hölls i maj 1995.
Frågorna om hur Christinas förhållande till förbundet skulle rubriceras och hennes rätt till pensionsförmåner berördes inte vid dessa förhandlingar. Till detta kommer att det i anteckningarna från förhandlingen anges att parterna enades om att frångå förslaget om heltidsanställning och i stället utöka arvoderingen.
Arbetsdomstolen anser därför att Christina inte hade någon anledning att uppfatta saken så att hon blev anställd. Hennes rättsliga förhållande till Hörselskadades Riksförbund togs också upp på förbundets kongress i oktober 1996. Av protokollet från kongressen framgår klart att kongressen inte betraktade Christina som anställd hos förbundet.
Arbetsdomstolen anser att Kommunaltjänstemannaförbundet inte har bevisat att Christina var anställd hos Hörselskadades Riksförbund.
Frågan om Christinas rätt till pension berördes inte vid förhandlingarna i maj 1995. Det fanns alltså inte någon särskild överenskommelse om att hon skulle omfattas av de kollektivavtalsbaserade pensionsförmånerna.
Domslut: AD avslår Sveriges Kommunaltjänstemannaförbunds talan. Domen var enhällig.