Vid vilken tidpunkt var en arbetsgivare skyldig att betala ut ett tantiem till en arbetstagare och gav tantiemet rätt till semestertillägg?

Bakgrund: Göran S är medlem i Ledarna och har varit anställd hos bolaget. Bolaget och Göran träffade den 20 december 1994 ett verksamhets- och tantiemavtal.
Avtalet innebär att tantiemet uppgår till 10 procent av det samlade resultatet av all verksamhet som bedrivits i bolaget under ett visst år. Tantiemet ska betalas en gång per år i efterskott och är begränsat till ett indexreglerat belopp, som när avtalet träffades var 1 050 000 kronor. Om det beräknade tantiemet överskrider maximibeloppet, ska överskjutande del få tas ut under de tre närmast följande åren, men summan av årets tantiem och ett överskjutande belopp från tidigare år får inte överskrida det angivna maximibeloppet. Om verksamheten något år går med förlust, ska förlusten först avräknas från vinst under framtida år när tantiemet beräknas, dock längst i tre år. Parterna tvistar om ifall bolaget är skyldigt att betala ut ett belopp till Göran motsvarande ett kvarstående tantiembelopp för verksamhetsåret 1999 och om ifall bolaget är skyldigt att betala semestertillägg på tantiemet.
Ledarna: Bolaget ska betala 167 430 kronor i tantiem och 234 145 kronor i semestertillägg till Göran.
Parterna är överens om att Göran i princip har haft rätt till ett överskjutande tantiembelopp avseende 1999. Av avtalet följer att Göran fick ta ut det överskjutande tantiemet under den närmast följande treårsperioden. Han har begärt betalning under 2001. Bolaget har inte haft någon avtalsenlig rätt att låta bli att betala ut beloppet under 2001 av det skälet att bolaget 2000 gick med förlust. Bolaget har inte betalat ut det överskjutande tantiembeloppet för 1999 genom den utbetalning som gjordes 2002.
Enligt kollektivavtalet ska semesterlön och semestertillägg betalas på rörliga lönedelar, till exempel tantiem, som har ett direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats. Görans tantiem har haft ett direkt samband med hans personliga arbetsinsats.
Arbetsgivarparternabestrider yrkandena.
Avtalet innebär att tantiem inte skulle betalas om bolaget gjorde en förlust, vilket skedde verksamhetsåret 2000. Bolaget var därför inte skyldigt att betala tantiem under 2001.
Däremot hade Göran rätt till beloppet under ett senare år när det blev överskott igen. Efter 2001, då verksamheten på nytt gick med vinst, betalade bolaget ut tantiem till Göran. Det utbetalade beloppet avser det överskjutande tantiemet för 1999. Om Arbetsdomstolen kommer fram till att bolaget borde ha betalat beloppet redan under 2001, medger arbetsgivarparterna att betalningen har skett för sent och att Göran ska få dröjsmålsränta.
När det gäller yrkandet om semestertillägg har tantiemet inte direkt samband med Görans personliga arbetsinsats, utan är beroende av hela företagets resultat. I andra hand ger inte verksamhets- och tantiemavtalet rätt till semestertillägg. Under alla förhållanden är en del av kravet på semestertillägg preskriberat.
Domskäl: Arbetsdomstolen anser att verksamhets- och tantiemavtalets ordalydelse inte ger stöd för ståndpunkten att överskjutande tantiembelopp inte behöver betalas ut året närmast efter ett förlustår. Det har inte kommit fram några omständigheter som ger anledning till någon annan tolkning av avtalet än ordalydelsen. Bolaget var alltså skyldigt att betala ut det tvistiga beloppet 2001.
Under 2001 gick bolaget med vinst och bolaget var därför skyldigt att till Göran betala tantiem på denna vinst. Under 2002 hade Göran alltså två separata fordringar på bolaget. Den ena fordran avsåg det överskjutande tantiemet för 1999 och den andra avsåg tantiem för verksamhetsåret 2001.
Parterna är överens om att bolaget betalade ut 186 463 kronor till Göran i maj 2002. Bolaget menar att utbetalningen avsåg det överskjutande tantiemet för 1999.
En gäldenär som har flera skulder till en borgenär kan i princip välja vilken skuld han vill betala först. Ett krav är dock att gäldenären är tydlig när det gällen vilken skuld som avses med betalningen. Bolaget var inte tydligt i detta fall och domstolen anser därför att utbetalningen 2002 inte avsåg det överskjutande tantiemet för 1999. Ledarnas yrkande om utbetalning av tantiem till Göran ska därför bifallas.
När det gäller frågan om semestertillägg på tantiemet anser domstolen att det av avtalet framgår att tantiemet bestäms med ledning av bolagets resultat och inte har någon direkt anknytning till Görans personliga arbetsinsats. Ledarnas yrkande om semestertillägg ska därför avslås.
Domslut: Lime Column Method AB ska betala 167 430 kronor till Göran. Domen var enhällig.