Arenagruppen: Högre lägstalöner kan leda till fler jobb

2022-06-22 11:06 Leif Holmkvist  
"Vi är säkra på att inflytandet av lägstalönerna är mindre än forskarna tidigare trott", säger Daniel Lind, forskningsledare på Arenagruppen.

FORSKNING. Höjda lägstalöner behöver inte leda till färre jobb. Det är slutsatsen i en rapport från Arenagruppen, som tar stöd i Nobelpristagaren David Card. ”Men det är inte bara för facken att brassa på”, varnar forskningsledaren Daniel Lind.

Facken inom industrins produktivitetskommission har gjort en översikt av forskningen om hur lägstalöner påverkar sysselsättningen. Rapporten är författad av Emil Bustos, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Så här kan slutsatserna sammanfattas:

  • Lägstalöner är ett viktigt verktyg för politiker och fackliga organisationer att påverka lönerna för de med låga inkomster. Det finns stora skillnader mellan länder, lägstalönerna i Frankrike har en nivå på över 60 procent av medianlönen, medan de i USA ligger kring 30 procent.
  • Sverige har inte lagstadgad lägstalön, däremot avtalade lägstalöner i 250 kollektivavtal. De varierar mellan branscher och för anställda i olika åldrar.
  • Omfattande empirisk forskning visar att löntagare till viss del stannar kvar hos arbetsgivare även när de har relativt dålig löneutveckling. Detta pekar på att arbetsgivare kan sätta löner under marginalprodukten, lönenivån där det inte lönar sig att anställa fler.
  • Sådan ofullständig konkurrens uppstår bland annat för att det tar tid för företag och löntagare att hitta varandra. Löntagarna kan föredra att bo på en viss ort eller arbeta i en viss bransch. Då kan arbetsgivare sätta en lön under marginalprodukten.
  • Om arbetsgivare har sådan arbetsmarknadsmakt behöver inte höjda lägstalöner leda till lägre sysselsättning. I stället kan arbetsgivare kompensera med en mer effektiv organisation, högre priser eller lägre vinster.
  • Mycket forskning visar att höjda lägstalöner hittills haft en försumbar effekt på sysselsättningen. Samma mönster verkar gälla i såväl USA som i Sverige. Det visar att arbetsmarknaden präglas av ofullständig konkurrens.
  • Sverige har bra universitet och en god tillgång till data. För att förbättra forskningen på betydelsen av avtalade löner och andra villkor borde fack och akademi samarbeta mera och förbättra tillgången till relevant statistik.

Arenagruppen hänvisar gärna till fjolårets vinnare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne, amerikanen David Card. ”Resultaten visar bland annat att höjda minimilöner inte behöver leda till färre jobb”, skrev priskommittén i sin motivering.

Läs mer: Hånad för sin forskning om lägstalöner – Nobelpriset blev revanschen

Men forskningen som rapporten bygger på är inte entydig. Däremot visar de flesta nya studier att höjda lägstalöner bara har marginell effekt på sysselsättningen och att tidigare forskning överdrivit sambandet mellan lön och antal jobb.

– Ja, vi är säkra på att inflytandet av lägstalönerna är mindre än forskarna tidigare trott, säger Daniel Lind. Det finns också belägg för att höjda lägstalöner kan höja produktiviteten och därmed stärka företagens konkurrenskraft. De skapar då mer värden, kan sänka priserna och öka försäljningen. Det kan i sin tur leda till fler jobb.

Men höjd produktivitet kan också betyda att färre anställda gör lika mycket?

– Visst, säger Daniel Lind och jämför med orientering, vi ska inte springa snabbare, utan smartare. Kakan ska växa på rätt sätt.

Rapporten pekar också på några andra positiva effekter av höjd lägstalön:

Färre anställda väljer att avsluta sin anställning, vilket innebär en minskad kostnad för arbetsgivaren. Ökade lönekostnader driver på den tekniska utvecklingen, vilket kan höja produktiviteten. Och det lönar sig bättre att ta ett jobb för dem som står utanför arbetsmarknaden.

Tyskland, USA och Storbritannien är exempel på länder där minimilönerna har höjts. Nu pågår förhandlingar mellan ministerrådet och Europaparlamentet om EU-kommissionens minimilönedirektiv. Förslaget har mött hårt motstånd från de svenska parterna och regeringen.

– Här är ju parterna och politiken helt eniga om att vi inte ska ha in någon ytterligare nivå i den svenska modellen med kollektivavtal, säger Daniel Lind.

Men hur relevant är då den internationella forskningen för Sverige?

– Det finns några studier i Sverige som hittar lite effekt av höjda lägstalöner, andra hittar ingen påverkan. Vår modell är flexibel och det är bra att kunna anpassa lönerna efter bransch.

Daniel Lind vill också lyfta fram det omvända exemplet med nedpressade löner, som i gängse teori skulle ge fler jobb:

– I USA har lägstalönens andel av medianlönen minskat under flera decennier men trots det ha sysselsättningsgraden bland lågutbildade män också sjunkit.

Mätt på nationell nivå ligger de svenska lägstalönerna ganska högt, uppemot 70 procent av medianlönen. Inom Unionens avtalsområden är de lägre, men inom LO är skillnaden mellan lägstalön och medianlön i vissa branscher ganska liten.

Rapporten visar att Sveriges historiskt sett relativt höga lägstalöner inte har den negativa sysselsättningseffekt som många ekonomer och arbetsgivarintressen hävdar. Men det finns en gräns där negativa sysselsättningseffekter uppstår:

– Det är inte bara att brassa på för facken, säger Daniel Lind. De måste väga av så att de inte tar i för mycket. Det är hela tiden en balans mellan att värna löntagarnas köpkraft och verksamhetens utveckling.

Leif Holmkvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer