Byggnads vann segdragen tvist

2019-03-21 00:00 Elisabet Örnerborg  

Dom. Byggentreprenören Henrik Gustavsson förlorade i skadeståndsmålet i Svea hovrätt och får betala motparten, Byggnads, rättegångskostnader på drygt 2,7 miljoner kronor. Därmed är det fördel Byggnads i den segdragna tvisten som började med Byggnads blockad 2006.

– Vi kommer överklaga till HD. Det är inte rimligt att den enda konsekvensen av Byggnads olagliga stridsåtgärd är att Henrik Gustavsson som stred för sina rättigheter ska betala Byggnads rättegångskostnader på 2,7 miljoner, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Tingsrätten kom fram till att Byggnads agerande varit kvalificerat otillbörligt. Och att Byggnads därför kunde bli skadeståndsskyldigt. Svea hovrätt är av en annan mening.

– Även hovrätten håller med tingsrätten om att Byggnads har kränkt byggbolagets rättigheter enligt Europa­kon­ven­tionen, både äganderätten och skyddet för den negativa föreningsfriheten. Men hovrätten ­anser att det inte varit tillräckligt ­allvarligt, säger Fredrik Bergman.

Att då Henrik Gustavsson som förlorande part ska betala Byggnads rätte­gångskostnader är inte rimligt, anser Fredrik Bergman.

– Konsekvensen av hovrättens dom är att det kan bli staten som får ansvara för rättighetskränkningarna. Vi anser att det är Byggnads och inte skattebetalarna som bör ta det ansvaret. Här behövs ett klargörande från Högsta domstolen, säger han.

I och med att hovrätten håller med om att byggbolagets rättigheter enligt Europakonventionen kränkts håller hovrätten också med om att Byggnads blockad var olaglig, anser Fredrik Bergman.

Den slutsatsen menar Byggnads ombud Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd, är fel. Att blockaden stred mot Europakonventionen är en sak, men då den inte medförde något skadeståndsansvar är den inte olovlig.

Dan Holke är mycket nöjd med ­domen.

– Hovrätten sågar att Byggnads agerande skulle ha varit grovt otillbörligt väldigt tydligt. Det här är en arbetsrättslig tvist. Hovrätten gör klart att det är olämpligt att införa ett skade­ståndsansvar parallellt med det arbetsrättsliga systemet. För oss var det den viktiga frågan, säger Dan Holke.

Bakgrunden till den segdragna tvisten är att Byggnads hade krävt att få teckna kollektivavtal med byggbolaget våren 2006. Byggentreprenören vägrade teckna hängavtal och han var emot att gå med i Sveriges Byggindustrier. Han stötte sig på att byggavtalet innehöll granskningsarvoden. Byggnads varslade först byggbolaget om stridsåtgärder och satte sedan byggbolaget i blockad den 22 juni 2006. Entreprenören företräddes av Centrum för rättvisa redan när han i juli 2006 vände sig till Arbetsdomstolen för att få Byggnads blockad förklarad ogiltig. Då var Gunnar Strömmer och Clarence Crafoord hans ombud.

Det blev avslag i Arbetsdomstolen med hänsyn till att stridsåtgärden var skyddad av grundlagen och att bolaget inte hade visat på vilket sätt blockaden stod i strid med Europa­konventionen. När talan väcktes i Arbets­domstolen fanns inte kravet på skadestånd med, men det ställdes i stämningen till tingsrätten 2009, då med stöd av Europadomstolens dom i Evaldsson-målet, som kom den 13 februari 2007. Den domen visade att det inte var tillräckligt tydligt hur facket använde pengarna som var till för att granska att byggnadsarbetarna fick rätt löner.

Tingsrätten avslog den 3 februari 2010 Byggnads invändning om rätte­gångs­hinder. Henrik Gustavssons ­yrkande om skadestånd kan inte anses som en arbetstvist, ansåg tingsrätten. Byggnads överklagande avslogs av hovrätten, och Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd.

Men att ett privat rättssubjekt som Byggnads kan bli skadeståndsansvarig för kränkningar enligt Europakonventionen kan inte komma ifråga, beslutade tingsrätten i en mellandom den 10 juli 2012. Henrik Gustavsson överklagade. Svea hovrätt höll med tingsrätten. Henrik Gustavsson överklagade igen och den här gången blev det rättegång i Högsta domstolen.

I sin dom den 17 december 2015 håller Högsta domstolen med tidigare instanser men tillägger i ett uttalande att det inte är uteslutet att en sådan rättighetskränkning enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer skulle kunna ge rätt till ersättning för ren förmögenhetsskada. Det vill säga när det rör sig om skada som orsakats ­genom ett kvalificerat otillbörligt handlande.

Därefter gick målet tillbaka till tingsrätten för att dömas i sak. Den 8 februari 2017 kom Stockholms tingsrätt fram till att Byggnads skulle betala 140 000 kronor i skadestånd till Henrik Gustavsson, men att vardera part skulle stå för sina egna rätte­gångskostnader. Genom att inte avbryta blockaden mot byggbolaget när Evaldssondomen meddelats hade Byggnads handlat kvalificerat otillbörligt, resonerade tingsrätten.

Henrik Gustavsson överklagade tingsrättsdomen. Han ville ha mer i skadestånd och dessutom ersättning för sina rättegångskostnader. Tio års processande är inte gratis.

Byggnads överklagade också för att slippa betala skadestånd. Hovrätten höll inte med om tingsrättens resonemang och dömde nu alltså till Byggnads fördel. Svea hovrätts dom kan överklagas senast den 10 april 2019.

Granskningsarvodena avskaffades

Att bygg­arbets­givarna skulle ­betala särskilt för Byggnads granskning av lönerna fördes in i kollektiv­avtalet i slutet på 60-talet. Efter flera försök från arbets­givarnas sida att få bort granskningsarvodena ur avtalet avskaffades de i 2007 års bygg­avtal. I stället infördes regler för hur löne­granskningen ska gå till, för­klarar Sveriges Byggindustriers förhandlingschef Mats Åkerlind.

– Byggnads har i vissa fall rätt att ta del av krypterade uppgifter. Men inga pengar är inblandade.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna