Därför tar facket strid för avstängd polis

2021-03-03 14:33 Lena Gunnars  
Polisförbundet stämmer staten och Polismyndigheten i Arbetsdomstolen för otillåten avstängning av en medlem. Foto: TT-Bild

En polis blev av med säkerhetsklassningen och stängdes av från sitt arbete med omedelbar verkan. Arbetsgivaren ansåg att polisen inte längre var pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Polisförbundet har nu stämt staten och Polismyndigheten i Arbetsdomstolen för otillåten avstängning.

Ärendet är fortfarande under handläggning hos Polisens personalansvarsnämnd och den berörda polisen är än så länge ”bara” avstängd, inte uppsagd.

Enligt personalansvarsnämndens beslut finns det särskilda skäl för att i enlighet med las stänga av polisen i väntan på att frågan om uppsägning eller inte slutligt kan avgöras.

Men den berörda polisens fackförbund, Polisförbundet, håller inte med.

− I det här fallet kanske medlemmen delvis kan misstänka vad det kan röra sig om. Men vår medlem får det inte förklarat för sig av arbetsgivaren. Och frågan är om avstängningsbestämmelsen i las som myndigheten åberopar ens är tillämplig. Den hänför sig till en uppsägningssituation och vår medlem är inte uppsagd, konstaterar Jonas Wiberg, förbundsjurist på Polisförbundet.  

Polisförbundet framhåller i stämningsansökan att det måste finnas ett legitimt behov av att stänga en person från ett arbete. Det ska också vara på grund av arbetstagarens beteende eller anställningens beskaffenhet om ”särskilda skäl” ska kunna användas som grund.  Det krävs också att arbetsgivaren anger omständigheter som en avstängning grundas på, framhåller förbundet, som vill att Arbetsdomstolen intermistiskt prövar beslutet som Polisens Personalansvarsnämnd har tagit.

Polisförbundet yrkar även på ett allmänt skadestånd till sin medlem på 100 000 kronor.

Polisens personalansvarsnämnd skriver i sitt beslut att Polisförbundets medlem har tagits ur säkerhetsklass och därför inte längre kan anses vara pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Arbetsgivaren ska inte heller ha hittat några arbetsuppgifter som den berörda polisen kan omplaceras till när hon inte blivit godkänd i en säkerhetsprövning.

Men Polisförbundet menar att förlust av säkerhetsklass inte kan utgöra särskilda skäl för att stänga av en medarbetare.

Jonas Wiberg hänvisar till ett tidigare mål som Polisförbundet drev i Arbetsdomstolen 2019, där en polisanställd sades upp efter en säkerhetsprövning för att hon hade en relation med en dömd person.  I den domen hänvisar Arbetsdomstolen till artikel sex i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, om rätten till en rättvis rättegång.

− Den kräver att arbetsgivaren lägger fram vilka sakomständigheter som åberopas. Om arbetsgivaren väljer att i en rättegång inte tala om varför en person inte blivit godkänd i en säkerhetsprövning är vår bedömning att fackförbunden då bör vinna de målen, säger Jonas Wiberg.

Jonas Wiberg menar att den intressanta rättsliga frågan i målet som Polisförbundet nu driver i Arbetsdomstolen är att det berör tre olika svenska lagverk, anställningsskyddslagen, sekretesslagen och säkerhetsskyddslagen.

− Alla dessa tre lagverk ligger på samma normhierarkiska nivå. Var är det då som säger att las ska gälla före de andra två? Svaret är: Ingenting. Det finns inget som säger att las ska tillämpas framför säkerhetsskyddslagen eller sekretesslagen. I det här fallet finns det dessutom en eu-rätt i form av Europakonventionen. När det också handlar om en eu-rätt ska inte svensk rätt tillämpas, säger Jonas Wiberg.

Han förtydligar ytterligare:

− Då kan det stå vad som helst i de tre svenska lagverken. Det saknar betydelse. Om vi begär att få se handlingarna bör vi alltså kunna få se dem. Så enkelt kan man argumentera i det här fallet, säger Jonas Wiberg.

Säkerhetsskyddslagen

• Lagen trädde i kraft den 1 april 2019.

• Den omfattar myndigheter och privata företag som bedriver skyddsvärd verksamhet.

• Verksamheter ska själva bedöma om de omfattas av lagen.

• Personer som kommer i kontakt med känslig information måste säkerhetsprövas.

• Företag och myndigheter har skyldighet att utbilda sin personal i säkerhetsfrågor.

Källa: Lag & Avtal

Säkerhetsprövning

En säkerhetsprövning ska göras innan en person deltar i säkerhetskänslig verksamhet. Syftet är bland annat att klarlägga att personen är pålitlig ur säkerhetssynpunkt och utreda om personen har några sårbarheter som gör att hen kan hamna i en utsatt situation.

Säkerhetsprövningen görs av arbetsgivaren.

Prövningen grundas på:

  •  en säkerhetsprövningsintervju,
  • uppgifter från till exempel betyg, intyg och referenser
  • registerkontroll, om anställningen är placerad i säkerhetsklass
  • en särskild personutredning, om anställningen är placerad i säkerhetsklass ett eller två.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer