Forskaren: Kartelltanken kommer att stärkas

2020-02-27 00:00 Jonna Söderqvist  

Kraftprov. Arbetslivsforskaren Mika Helander tonar ner fackens farhågor: att byta kollektivavtal för att sänka lönerna kommer inte att bli vanligare.

Fackförbundens samarbete och solidaritet växer sig starkare – för att de blir illa tvungna. Det anser Mika Helander. Han är lektor i sociologi vid Åbo Akademi i Finland och forskar om ändringar i arbetslivet.

Solidaritet i arbetsstrider har fackförbunden redan visat kraftprov på.

– I postens fall var det sympatistrejkerna som avgjorde. Den fackliga solidariteten växer och kartelltanken kommer att förstärkas, säger han.

Mika Helander betonar att de vanligaste orsakerna till att ett företag börjar tillämpa ett annat kollektivavtal hänger ihop med någon form av omorganisering av företaget, till exempel att bolaget gör sig av med en del av verksamheten, eller tar en ny bransch i besittning.

– Men det finns eventuellt ett dumpningsmotiv som hänger ihop med avsiktliga sätt att försämra och shoppa till sig billigare avtal.

Han är ändå inte alltför orolig för att kollektivavtalsbyten i lönedumpningssyfte brer ut sig. Konkurrerande kollektivavtal sätter tryck på fackförbunden att samla leden.

– Finns inte solidariteten bland facken så finns det en risk att alla förlorar. Fackförbunden kan koordinera sig så att det inte går att vinna fördelar på avtalsshopping.

Han ser olika möjligheter som kan ge facken en starkare ställning:

1. Trenden med fackfusioner fortsätter. I Finland har många fackförbund gått samman och bildat jättelika fack. Den senaste stora fusionen skedde 2017 när Metallarbetarförbundet, Träfacket och industrifacket Team gick samman. Det nya Industrifacket har cirka 230 000 medlemmar. Fackförbunden motiverade fusionen med förstärkt intressebevakning och ökat samhälleligt inflytande.

Nästan 20 år tidigare, år 2000, bildades Servicefacket PAM när facken inom handel, hotell- och restaurang och fastighet gick samman. PAM har lika många medlemmar som Industrifacket.

2. De fackförbund som inte går samman bildar gemensamma förhandlingsorganisationer.

Det innebär att flera fackförbund förhandlar ett gemensamt avtal. Sådana finns enligt honom redan i till exempel vårdbranschen och universitetssektorn i Finland.

3. Fler lokala avtal som omfattar flera personalgrupper på företagen.

Till skillnad från fackförbunden ser Mika Helander inte lagändringar som en trolig utväg. Han anser att det i ett demokratiskt samhällsskick skulle uppfattas som främmande om staten blandar sig i konkurrerande avtal, eftersom det råder avtalsfrihet.

Mika Helander påpekar att frågan om konkurrerande avtal ytterst sällan har prövats av finska Arbetsdomstolen.

– Domstolen har slagit fast att det i vanliga fall inte är olagligt för arbetsgivaren att välja avtal om det finns två kollektivavtal för samma arbete, säger han.

Enligt honom kan det hänga ihop med att det är få ärenden som drivs den rättsliga vägen, och att fackförbunden i stället tar till stridsåtgärder.

Han betonar dock att Arbetsdomstolen har konstaterat att det är olagligt att välja kollektivavtal i de fall då de tecknats av så kallade gula fackförbund.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer