Lägstalönerna hetast 2023

2022-10-06 16:46 Mattias Lahti Davidsson  
Intresset var stort när Arena Idé bjöd in till konferens om lönebildningen.

AVTALSRÖRELSEN: Lägstalöner blir en av avtalsrörelsens heta frågor, givet inflationens urholkande av köpkraften. De tuffa tiderna kommer att vara en prövning, men tron på den svenska lönebildningsmodellen är fortsatt stark.

Det framgick av lönebildningskonferensen som Arena Idé arrangerade på torsdagen. Kanske inte festligt eller folkligt, men fullsatt var det definitivt på Stockholmshotellet Sheraton. En av de större konferenssalarna blev överfylld så att en mellanvägg fick öppnas för att alla skulle få plats.

Emil Bustos, forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), presenterade en rapport om lägstalönerna och sysselsättningen. Tidigare har man tänkt sig arbetsmarknaden som starkt präglad av konkurrens: högst betalande arbetsgivare får den bästa arbetskraften. Ny forskning, främst bedriven i USA, tyder på att det är mer komplicerat. Dels hittar inte alltid arbetssökande och rekryterande arbetsgivare varandra. Dels finns det gott om arbetstagare som prioriterar annat än lön i valet mellan arbetsgivare.

– Högre löner lockar inte massor av sökande, som man skulle kunna tro. Löntagare värderar arbetsgivare olika, även om de erbjuder samma lön, sade Emil Bustos.

Dessutom besitter arbetsgivare ibland så kallad marknadsmakt på en enskild ort eller inom en del av arbetsmarknaden. Dessa arbetsgivare har viss möjlighet att sätta löner som understiger den lön som skulle råda vid perfekt konkurrens.

Utifrån dessa rön är det möjligt att lägstalöner kan öka lönerna utan att minska sysselsättningen, men mer forskning behövs, menade Emil Bustos.

Stefan Carlén, chefsekonom på Handels sade att det är sociala aspekter som är anledningen till att fackförbundet vill höja lägstalönerna.

– Vi vill inte att det ska bli som i USA med stora grupper som inte kan försörja sig själva.

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv manade till försiktighet med internationella jämförelser. Han påminde om att lägstalönerna dyker upp i varje avtalsrörelse och att det är en fråga som blixtbelyser intressekonflikterna. Men han förutspådde att frågan blir särskilt viktig denna gång.

– Lönenivåerna i Sverige är höga, även om det ser olika ut i olika sektorer. De höga lönerna har pressat näringslivet att höja produktiviteten. Det har fungerat eftersom folk har haft jobb. Men nu har vi ett jätteproblem med utsatta grupper. Lönerna kommer att trycka upp produktiviteten, sade Mattias Dahl.

Unionens Martin Wästfelt hoppades att de så kallade etableringsjobben ska kunna vidareutvecklas avtalsvägen.

– Det är inte bra att 100 000 personer har varit arbetslösa längre än två år, sade han.

Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet sade att hennes myndighet inte har någon åsikt om lönenivåerna. Däremot är hon tacksam för att det är parterna som har ansvaret för lönebildningen.

– Vi ser i andra länder hur lönefrågan blir väldigt politiserad. Just nu är jag glad att vi inte har lagstiftade minimilöner, sade hon.

Konferensen öppnades av German Bender, utredningschef på Arena idé. Han har undersökt hur Industriavtalet fungerar. Det är ett perspektiv som hittills lyst med sin frånvaro då de flesta lagt uppmärksamheten på effekter och utfall, menade han.

– Den forskning som finns behandlar Industriavtalet som en svart låda. Nu har jag strävat efter att öppna den svarta lådan och studera hur industrinormeringen går till, sade German Bender.

German Bender visade hur industrinormeringen leder till en så kallad partiell och fragmentiserad organisation. Vissa aktörer är välorganiserade och koordinerade, medan andra får följa så gott de kan.

”Industrinormeringens partiella och fragmenterade organisation har bidragit till dess stabilitet och legitimitet, eftersom den möjliggör både samordning och en viss grad av autonomi och flexibilitet för de ingående aktörerna och branscherna.” skriver German Bender i rapporten. ”En lönebildningsmodell med mer centraliserad (formell eller komplett) organisation hade sannolikt haft mindre legitimitet och svagare motståndskraft mot de ekonomiska kriser som präglat de dryga två årtionden som gått sedan industrinormeringen fick sin nuvarande form, och därmed troligen inte blivit lika långlivad.” är en av rapportens slutsatser.

German Bender kommer att fortsätta studera Industriavtalet med särskild inriktning på den kritik som finns mot normeringen och de strategier som tillämpas för att avvika från den.

I paneldiskussionen som följde deltog Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall; Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörer; Johan Ingelskog, Kommunal; Tomas Undin, Teknikföretagen; Stefan Koskinen, Almega samt Irene Wennemo.

Samtliga uttryckte tilltro till Industriavtalet som i år fyllt 25 år.

Tomas Undin sade att han tror och hoppas att industrinormeringen kommer att breddas till att även omfatta en del av tjänsteföretagen. Det var också Veli-Pekka Säikkäläs mening.

Irene Wennemo sade att det nuvarande läget är ett test.

– Det blir väldigt svårt, men jag tror att det kommer gå bra, sade hon.

Mattias Lahti Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen