Tidningen

Lärarfacken är i otakt

Obesvarad kärlek. Lärarförbundet vill slå ihop påsarna med Lärarnas Riksförbund. Men Lärarnas Riksförbund tycker att det går för snabbt och håller sig på sin kant. Foto: Jörgen Appelgren

Segdraget. I fackets viktigaste uppgift, att sluta kollektivavtal, är Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund sedan länge en enda organisation. De har bildat Lärarnas Samverkansråd, som skriver under avtalen. Men när de ska utreda en framtid tillsammans är de splittrade.

Calle von Scheele

Publicerad 31 okt 2020 kl 00.00

Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post

Logga in på Lag&Avtal Premium

Är du inte prenumerant?
Skaffa en prenumeration och få omedelbart tillgång till det alternativ du väljer.

SE VÅRA ERBJUDANDEN

Redan prenumerant? Aktivera ditt konto här

Logga in på Lag&Avtal Premium

tidningen lärare

Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post

Kollektivavtalet – en föränderlig avtalstyp

Reformen 2022 har inte bara förändrat anställningsskyddet utan också den svenska arbetsmarknadsmodellens fundament – avtalstypen kollektivavtal. Den slutsatsen drar Niklas Selberg och Erik Sjödin.

Premium

Fick måleriföretaget bryta inhyrningsvetot?

Målareförbundet lade veto mot planerna att hyra in personal som kanske inte hade rätt kvalifikationer. Måleriföretaget valde att bryta mot vetot. För det vill förbundet ha skadestånd. Men på arbetsgivarsidan anser man att yrkeskvalifikationerna inte gäller vid inhyrning.

Måste jag vara med som reklampelare?

Min arbetsgivare vill lägga ut en bild på företagets webbplats i marknadsföringssyfte. Jag och några andra kolleger är med på bilden. Arbetsgivaren ber nu om mitt medgivande. Jag har ingen lust att vara med på bilden, men känner press att säga ja. Vad gäller?

Varför vill parterna ha en ny nämnd?

Vem bestämmer över den statligt organiserade tvistelösningen? Den frågan kan ställas på sin spets inom kort med anledning av den nya Huvudavtalsnämnden, skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin, som varnar för att rättsbildningen i Arbetsdomstolen hämmas med den nya ordningen.

Premium

Skadestånd ska avskräcka från vilda strejker

Skadestånd för vilda strejker ska fungera avskräckande så att fredsplikten hedras. På 1920-talet motsvarade skadeståndet en industriarbetarlön. Nu är ”normalnivån” drygt 3 000 kronor.

HÅLL DIG UPPDATERAD MED VÅRT NYHETSBREV!

E-postAre you machine?

Måste jag åka Vasaloppet i tjänsten?

Har nyligen börjat som administratör på ett företag som har en ”hälsosam image”. Jag såg tyvärr först efter att jag skrivit på anställningsavtalet att det står att ”alla anställda ska åka Vasaloppet”. Jag är extremt ointresserad av sport i allmänhet och skidåkning i synnerhet. Kan man verkligen ha sånt trams i ett anställningsavtal?

Premium

Karin Brunzell vill se nationella avtal i stället för EU-lagstiftning

INTERNATIONELL SYN. Parterna måste våga förändra den svenska modellen om de ska ha ett reellt inflytande när arbetsmarknadsfrågor regleras på EU-nivå. Nationella kollektivavtal med miniminivåer kan vara en väg framåt, enligt Karin Brunzell, ST.

Premium

Eva Nordmark: Fler behöver delta i trepartslösningar

POLITIKERSYN. Ja, den svenska modellen har förändrats. När det parlamentariska läget är instabilt så är trepartslösningar viktiga, konstaterar Eva Nordmark (S). I EU vill hon se en ändrad lagstiftningsteknik som är förenlig med vår modell.

Premium

Politisk instabilitet ger parterna spelrum

AKEDEMIKERSYN. Den svenska modellen har förändrats på senare år. Arbetsmarknadens parter utformar lagförslag – och trepartslösningar ligger bakom ny lagstiftning. Ett skifte har ägt rum, enligt professor Petra Herzfeld Olsson.

Premium

Fördjupning: Makten koncentreras i den svenska modellen

INLEDNING. Den svenska modellen har genomgått stora förändringar under senare år. Detta speglar den politiska instabilitet som råder i Sverige, säger tunga bedömare till Lag & Avtal. Men förändringarna har också lett till mer makt för parterna i den privata sektorn.