”Med blygsamt krav går det för långsamt framåt”

2019-03-21 00:00 Lena Gunnars  

MOT VÄGGEN. Per Bardh upprörs över Svensk Handels påstående att hyvlingen bara är en symbolfråga för Handelsanställdas förbund. För honom är den en av de viktigaste frågorna i kommande avtalsrörelse.

Per Bardh bjuder in Lag & Avtal i ett av förbundets konferensrum på Svea­vägen i Stockholm. Inför avtals­rörelsen 2020 står hyvlingen, deltidsanställningarna och visstidsanställningarna i fokus för Per Bardh.

Stämmer inte det som er motpart säger, att hyvlingen är en symbolfråga för er?

– Det är uppenbart att vår motpart försöker negligera frågan. Jag vill tona upp den. Våra medlemmar ska kunna tacka nej till en hyvlad tjänst, utan att riskera sin anställning. När det gäller förekomsten finns ett mörkertal, eftersom bara 25 procent av dessa ärenden kommer upp till central förhandling.

Hur ska ni ”tona upp” hyvlingen?

– Vi ska prata om den statliga utredningen om hyvling ofta. Vi tar med den i avtals­rörelsen, men också i förhandlingarna om trygghet och omställning. Där pekar vi på utredningens förslag om hur man kan stärka arbets­tagaren, så att det blir okej att säga nej utan att anställningen upphör. Arbets­givaren får då gå till regelrätt turordningsförhandling.

Ni valde att inte konflikta för att få igenom att turordningsregler ska gälla vid hyvling av tjänster, varför?

– 6F och flera andra gav oss stöd. Men vi bedömde att vi måste få med oss hela LO. När det handlar om maktfrågor gäller det att ha ett ordentligt artilleri bakom.

Förstår du om arbetsgivaren behöver göra förändringar när konjunkturen försämras?

– Ja, Teknikföretagen och IF Metall kom ju överens om krisavtal. Men handeln har bestämt sig för att hantera alla arbetsbristsituationer genom att omdisponera sysselsättningsgraderna. På så sätt får den enskilda anställda ta konsekvenserna av arbetsbristen.

Vad anser du om regeringsöverens­kommelsen om flexiblare arbetsrätt?

– Jag är orolig. Det handlar inte om man kan göra turordningsreglerna flexiblare. De ska göras flexiblare. Det är en ovanlig beställning från politiskt håll. Träffade avtal håller mycket längre än lagstiftning. I dag handlar Las mer om hur man ska anställa. Det är inte så mycket skydd kvar.

Omställning är hett både mellan er parter och i den politiska överenskommelsen, hur kommer den att märkas i avtalsrörelsen?

– Vi vill ha ett system där våra medlemmar kan göra omställningar för att snabbt kunna gå vidare till andra jobb.

Skulle även visstidsanställda omfattas?

– Ja, man kan bestämma sig för att alla ska vara tillsvidareanställda och bygga upp system för snabba omställningar. Annars får vi se till att även personer med tillfälliga anställningar har minst samma skydd.

Läs mer: ”Hyvlingen en symbolfråga för Handels”

Vilka utmaningar ser du inför LO-samordningen och avtalsrörelsen?

– Dels har vi parter olika syn på vad som behöver göras, men det skiljer sig också mellan olika branscher inom LO. Vår viktigaste fråga är ju hyvling. Den är inte alls aktuell i vissa andra branscher.

Hur kan det bli ett problem i samordningen?

– Vi har en större andel kvinnor, fler som jobbar deltid och har visstidsanställningar än mansdominerade branscher, som IF Metall. Vi ser på lagen om anställningsskydd på lite olika sätt. Våra medlemmar har inte samma trygghet.

När du var avtalssekreterare på LO sprack samordningen på grund av oenigheter kring jämställdhetssatsningar. Varför består löneskillnader mellan könen?

– Enda sättet att hantera det i den svenska modellen är att göra relativlöneförändringar av hela grupper. Kvinnodominerade områden ska kunna få en större andel av löneutrymmet. Vi inom fackföreningsrörelsen måste komma överens om att göra detta, utan att alla ska kompensera sig för det.

Du var inte imponerad av låglönesatsningen i förra avtalsrörelsen – varför?

– Problemet med ett så blygsamt krav är att det går för långsamt framåt. Nu måste vi hitta en modell som får stor förankring, inte bara inom LO, utan även hos tjänstemannaförbunden, främst inom facken inom industrin.

Hur ska du få med alla på det?

– Vi har tagit flera viktiga beslut i de långsiktiga målen för LO. Där säger vi att hälften av löneskillnaderna mellan könen ska vara borta år 2028. Då går det inte att jobba med låglönesatsningar à la 2017. Att bara ta ett förbund i taget funkar inte heller. Innan vi hunnit laget runt har det gått några år, utan att vi i praktiken gjort något åt kvinnornas löne­situation.

Blir det krontalspåslag även i denna avtalsrörelse?

– Ja, det är det vi handlar för fortfarande.

Anser ni att ni sätter ett krontalsmärke?

– Ja, vi gjorde det tydligt 2016. Vi kommer alltid att uttrycka våra löneuppgörelser på krontalsnivå.

”Jag gillar asiatisk mat”

Namn: Per Bardh.

Familj: Fru och snart 20-årig son.

Bor: I gammalt hus utanför Stockholm.

Bakgrund: Ombudsman för Fastighetsanställdas förbund, ombudsman på LO, avtalssekreterare för LO 2008–2012. Uppdrag att arbeta med ­hållbara investeringar inom LO och dess förbund. Från 2013 avtalssekreterare för Handelsanställdas förbund.

Utanför jobbet: ”Eftersom jag är vaktmästartypen passar det mig att gå runt och renovera i vårt gamla hus. Jag och min fru unnar oss också resor och att äta riktigt god välgjord mat på ­restaurang. Jag gillar asiatisk mat och delar av det italienska, men jag är all­ätare.”

Om jämställda löner: ”Man måste orka ta ett mycket större grepp i lönefrågan i de större kvinnodominerade områdena.”

Per Bardh väljer 3

☐ Pernilla Wiberg ☑ Ingemar Stenmark

☑ Personligt möte ☐ E-handel

☐ Tv-serien Ullared ☑ Tv-serien Selfridges

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna