Omöjligt uppdrag − så tänkte facken

2021-03-17 14:46  

ARBETSRÄTT. Olovlig körning, misshandel, vandalisering och sexuella närmanden. Praxis talar klart emot arbetstagarna. Hur trodde respektive fackförbund att de kunde vinna i Arbetsdomstolen?

Sedan Lag & Avtals förra genomgång av Arbetsdomstolens domar i mål om avskedanden eller uppsägningar på grund av personliga skäl har åtta domar tillkommit. Sex av dem rörde avskedanden enligt anställningsskyddslagens paragraf 18. Arbetsgivarna fick rätt i fem av avskedandemålen. De avskedade hade alltså grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren avgjorde Arbetsdomstolen enhälligt.

Ett företag, som vägrade gå med på tingsrättens dom överklagade till Arbetsdomstolen, mål B 75/19. Inte helt oväntat gav domstolen företaget rätt, dom 26/20. Den avskedade hade fört över 450 000 kronor från ett systerföretag till sin egen firma.

Att arbetsgivarna också fick rätt i de fyra andra avskedandemålen där de avskedade hade stöd av sina respektive fackförbund verkar inte heller så konstigt. Arbetsdomstolen skriver i dom 45/20 nedan att domstolen i sin praxis har tillämpat ett strängt betraktelsesätt i fråga om förmögenhetsbrott och andra slag av ohederlighet på arbetsplatsen. Så varför yrkade förbunden på ogiltigförklaring, att de avskedade skulle få jobben tillbaka och skadestånd?

En underhållsreparatör som förlorar sitt körkort på grund av att han kört rattfull på fritiden och ändå i flera månader fortsätter att köra personbilar och truckar på ett industriområde med tung trafik fast han vet att det inte är tillåtet. Klart att arbetsgivaren, SSAB Emea AB i Oxelösund hade rätt att avskeda honom. Det är lätt att tänka så för den som läser dom 30/20.

Men hur tänkte IF Metall som ville att avskedandet skulle ogiltigförklaras? Och hur tänkte ombudet som pläderade för IF Metalls och underhållsreparatörens sak i Arbetsdomstolen?

­ − I efterhand kan man tänka att det där borde vi ha förlikt, säger förbundsjuristen Mattias av Malmborg, LO-TCO Rättsskydd.

Fast om det bara hade handlat om det indragna körkortet, det som först var på tal, tycker han inte att det hade varit lika självklart.

− Här har de tagit i för hårt. Det var värt högst en varning. Han hade trots allt haft körkort i 30 år utan problem.

Men sedan kom det fram ytterligare försvårande detaljer för reparatören, berättar Mattias af Malmborg.

− Hade jag haft all information från början hade jag nog försökt få till stånd en förlikning, säger han och tillägger:

− Den informationen har man ju aldrig.

Underhållsreparatören hade blivit av med sitt körkort i augusti 2018. Den 12 mars 2019 gjorde han sig skyldig till olovlig körning, han hade på väg hem från jobbet i sin bil blivit mött av en poliskontroll, tvärvänt och kört tillbaka till industriområdet. Det var först då arbetsgivaren fick veta att han blivit av med sitt körkort. Han omplacerades. Den 25 mars kallades han till drogtest, uteblev och kom inte till jobbet nästa dag. Underhållsreparatören avskedades den 23 april 2019.

IF Metall hävdade i målet att underhållsreparatören led av en alkoholsjukdom och att arbetsgivaren kände till det och borde ha vidtagit rehabiliteringsåtgärder. SSAB nekade till att de känt till att han led av alkoholsjukdom. Reparatören hade visserligen talat om att det blivit för mycket alkohol på en semester flera år tidigare, men sedan tackat nej till uppföljande samtal eftersom han inte hade några alkoholproblem längre.

Mattias af Malmborg tog hjälp av en läkare som kunde vittna om alkoholsjukdomen. Det hjälpte inte i domstolen.

Att underhållsreparatören teg om att han förlorat körkortet och ljög om tidpunkten för när kortet drogs in kan i och för sig vara ett uttryck för alkoholsjukdom, ett av sjukdomen föranlett försök att dölja den, menar domstolen. Men förhören med läkaren och läkarutlåtandet ger inte stöd för någon alkoholsjukdom, fortsätter domstolen. Den olovliga körningen skedde ju i nyktert tillstånd. Avskedandet var lagligt grundat.

Men på ett personligt plan blev den där läkarkontakten viktig för reparatören, påpekar Mattias af Malmborg.

− Den fick honom att ta kontakt med vården för sina alkoholproblem. Det var det bästa som kunde hända honom. När jag talade med honom för ett halvår sedan hade han slutat dricka och han höll på att ta nytt körkort.

En polisinspektör som hade skaffat sittplatser till sig och sin särbo till en konsert i Globen i december 2016 kom att reta sig på mannen framför som reste sig upp så fort konserten började. Trots tillsägelse satte sig inte mannen ned, varpå polisinspektören försökte få honom att sätta sig genom att med handen trycka mot hans axel. Bråk uppstod och åtminstone ett knytnävsslag utdelades av polisen mot den andre mannens ansikte. Det kom Svea hovrätt fram till som dömde polisinspektören för misshandel den 30 juli 2018. Den 28 november samma år avskedades polisinspektören. Polisförbundet vände sig till Arbetsdomstolen och krävde att avskedandet skulle ogiltigförklaras.

Arbetsdomstolen fann i dom 44/20 att det var styrkt att polisinspektören begått den misshandel han dömts för och att han inte haft nödvärnsrätt i något skede av händelseförloppet. Domstolen hänvisade till sin egen praxis att polismän som begår brottsliga handlingar utanför tjänsten, i större utsträckning än andra arbetstagare, anses ha grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Polisinspektören är uppenbarligen olämplig som polis, avskedandet var lagligen grundat, avgjorde Arbetsdomstolen.

Varför tyckte Polisförbundet att en polisinspektör dömd för misshandel i hovrätten skulle kunna få behålla jobbet?

− Det hade gått lång tid sedan själva händelsen. Han var en helt oförvitlig polis och hans närmaste chefer hade fortsatt förtroende för honom, säger ombudet Polisförbundets förbundsjurist Jonas Wiberg.

Polisförbundet hade också hänvisat till tidigare praxis, en dom från 2008, där en polisman friats. Men den domen förbisågs helt av Arbetsdomstolen.

− Vi gjorde det vi kunde. Det gick inte, säger Jonas Wiberg.

Han berättar att den avskedade polisinspektören nu har ett annat jobb.

I dom 45/20 fann Arbetsdomstolen det bevisat att den avskedade busschauffören vid flera tillfällen under tiden november 2018 till april 2019 utsatt greenboxar i bussarna för skadegörelse. Greenboxen, en färddator i en dosa på instrumentpanelen, registrerar hur busschauffören kör.

Domstolen framhåller i domskälen att den i sin praxis tillämpat ett strängt betraktelsesätt i fråga om förmögenhetsbrott och andra slag av ohederligheter på arbetsplatsen. Att busschauffören medvetet hade skadat arbetsgivarens egendom och på så sätt åsidosatt sina åligganden mot bolaget, var skäl för avskedande avgjorde Arbetsdomstolen.

Varför tyckte busschaufförens fackförbund Kommunal att Arbetsdomstolen skulle ogiltigförklara avskedandet?

− Vi gjorde den bedömningen att medlemmen var trovärdig och han sa att det där hade han absolut inte gjort. Det var hans fasta övertygelse. Vi hade stöd för att det mycket väl kunde ha gått till på annat sätt. Greenboxarna hade funnits i många år. De hade kunnat gå sönder på annat sätt, säger Kommunals ombud förbundsjuristen Ellinor Gudmundsson, LO-TCO Rättsskydd.

Hon säger också att det är svårt för ett förbund att inte bevilja rättshjälp när en avskedad medlem säger att han inte gjort det han anklagas för.

Ellinor Gudmundsson påpekar att det inte förekommer några vittnen i den centrala förhandlingen som föregick stämningen till Arbetsdomstolen. I den var det därför inte så tydligt att Kommunal skulle förlora målet.

− Det kom till mer bevisning i domstolen. Det AD gör är sedan att värdera bevisningen.

Bussbolagets bevis för att busschauffören medvetet hade skadat greenboxarna värderades alltså av domstolen som starkare än Kommunals bevis emot. Det är inte lika med att han faktiskt hade gjort det han anklagas för.

Det Arbetsdomstolen kommer fram till är ingen objektiv sanning, betonar Ellinor Gudmundsson.

Kommunal förlorade målet, vad händer efter att domen meddelats?

− Det normala är att vi som varit ombud tar kontakt med den det gäller och förbundet. Förbundet måste betala rättegångskostnaderna.

Förbundet måste som förlorande part betala statens rättegångskostnader och också LO-TCO Rättsskydds rättegångskostnader i målet, som det hade beviljat rättshjälp för.

Ellinor Gudmundsson var också ombud i det mål Fackförbundet ST förlorade den 10 mars i år.  Men i det fallet var det fackförbundets jurist som stämt staten genom Arbetsförmedlingen till Arbetsdomstolen. LO-TCO Rättsskydd blev inblandat senare.

Arbetsförmedlingen hade i februari 2020 avskedat en anställd som jobbade som kundresurs på ett av lokalkontoren för att han hade gjort sexuella närmande mot en arbetssökande. Arbetsförmedlingen menade att kundresursen kommenterat den arbetssökande kvinnans utseende på ett olämpligt sätt, och även följt med till hennes hem och där kommit med sexuella närmanden mot henne, både fysiskt och verbalt, och utlovat vissa förmåner från Arbetsförmedlingens sida till henne i utbyte mot en sexuell relation.

Liksom busschauffören i dom 45/20 nekade den avskedade kundresursen till anklagelserna. Förbundet menade i stämningsansökan att det inte hade förekommit något sexuellt ofredande. I det här fallet kom vittnenas trovärdighet in som en viktig del i Arbetsdomstolens bedömning.

Domstolen fann kvinnans berättelse trovärdig och styrkt av den socialsekreterare hon vänt sig till och som också hördes. Kundresursen hade grovt åsidosatt sina åligganden mot staten, avskedandet var därför lagligt, dom 10/21.

Varför valde fackförbundet ST att driva det här målet?

− I grunden var det en ord mot ord-situation, säger ST:s förbundsjurist Joakim Lindqvist.

Ibland kan någon berätta en historia som inte hänger ihop. I det här fallet var det inte så, förklarar ST:s förbundsjurist. Tvärtom, kundresursens berättelse var logisk och tydlig.

− Vi ansåg att bevisläget inte var så starkt till arbetsgivarens förmån. Arbetsgivaren kunde inte styrka sin anklagelse bortom allt tvivel. Men sedan gjorde ju Arbetsdomstolen en annan bedömning, säger Joakim Lindqvist.

Ett enda av de sex avskedandemålen vanns av facket. Det var Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare, som vägrade gå med på att medlemmen hade gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Att Lunds universitet fattat ett formellt beslut om att forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning är inte i sig laga grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning, resonerade Arbetsdomstolen.

Domstolen kunde inte heller utgå från universitetets beslut utan gjorde en egen självständig prövning och kom fram till att arbetsgivaren inte bevisat sin sak. Avskedandet ogiltigförklarades. I stället för att ge forskaren jobbet tillbaka köpte Lunds universitet ut henne enligt anställningsskyddslagens paragraf 39.

Åtta domar - sex avskedanden och två uppsägningar

Det är åtta domar i mål om avskedanden och uppsägningar på grund av personliga skäl sedan Lag & Avtals förra genomgång. Av de åtta domarna var fem avskedanden och två uppsägningar. Ett avskedande ogiltigförklarades de andra fem var lagligt grundade avgjorde Arbetsdomstolen.

I målet om den ena uppsägningen vann fackets syn, domstolen höll med om att VVS-montören hade blivit provocerad att säga upp sig. I det andra målet om uppsägning hade arbetsgivaren gjort tillräckligt för att försöka anpassa domstolshandläggarens arbete till hennes dyslexi, autism och låga prestation, staten hade därför rätt att säga upp henne, avgjorde domstolen.

 

Fel att avskeda forskaren

En forskare hade avskedats på grund av oredlighet i forskning. Sveriges universitetslärare och forskare genom Saco-S stämde staten genom Lunds universitet och krävde att avskedandet skulle ogiltigförklaras.  Arbetsdomstolen gjorde en egen prövning och kom fram till att forskaren inte hade gjort sig skyldig till oredlighet i sin forskning.  Domstolen ogiltigförklarade avskedandet, vilket betydde att forskaren hade rätt till lön från tiden för avskedandet och att hon skulle få ett allmänt skadestånd som domstolen bestämde till 125 000 kronor. Staten dömdes att ersätta Saco-S för dess rättegångskostnader, 251 461 kronor.

22 april 2020, dom 22/20, mål A 47/19.

 

Provocerad att säga upp sig själv

En VVS-montör var i konflikt med sin chef under en längre tid. Hans fackförbund, Byggnads, försökte få arbetsgivaren att ta hjälp av företagshälsovården då montören mådde mycket dåligt av situationen. I stället vidtog chefen sådana åtgärder som gjorde att montören sa upp sig själv. Byggnadsarbetareförbundet stämde då Järfälla Badrumsrenovering till Arbetsdomstolen för provocerad uppsägning. Domstolen höll med facket om att bolaget provocerat montören att säga upp sig, vilket är att jämställa med en uppsägning från bolagets sida utan saklig grund. Bolaget dömdes att betala 30 000 kronor i allmänt skadestånd till montören och att ersätta Byggnads för dess rättegångskostnader, 309 706 kronor.

22 april 2020, dom 23/20, mål A10/19.

 

Förde över 450 000 till eget företag

En projektledare hos Skåneinstallatören avskedades sedan det kommit fram att han vid sidan av sin anställning utan lov överfört 450 000 från arbetsgivarens systerföretag till sitt eget företag. Bolaget överklagade tingsrättens dom i mål T9550-17 till Arbetsdomstolen, som till skillnad från tingsrätten fann att avskedandet var lagligt grundat. Den tidigare anställde projektledaren ska betala arbetsgivarens rättegångskostnader i tingsrätten och i Arbetsdomstolen, sammanlagt 570 400 kronor.

6 maj 2020, dom 45/20, mål B 75/19.

 

Körde arbetsfordon utan körkort

En underhållsreparatör som blivit av med körkortet då han kört rattfull på fritiden fortsatte ändå att köra i arbetet. Då arbetsgivaren flera månader senare fick reda på att hans körkort var indraget fick han en erinran och omplacerades. När han därefter kallades till drogtest gick han hem utan att testa sig och var sedan hemma utan att ha anmält frånvaro. Han avskedades. If Metall stämde Industriarbetsgivarna och SSAB Emea AB och krävde att avskedandet skulle ogiltigförklaras. Förbundet hänvisade till reparatörens alkoholsjukdom. Den kan inte i någon relevant mening anses ha minskat det agerande som har betydelse för avskedandefrågan, ansåg Arbetsdomstolen. IF Metalls talan avslogs och förbundet dömdes att betala motpartens rättegångskostnader 312 500 kronor.

20 maj 2020, dom 30/20, mål A 85/19.

 

Polis dömd för misshandel

En polisinspektör hade efter ett besök på en konsert på fritiden dömts för ofredande och misshandel i hovrätten. Polisförbundet som ansåg att polisinspektören handlat i nödvärn stämde staten genom Polismyndigheten till Arbetsdomstolen och krävde att avskedandet skulle ogiltigförklaras. Domstolen menade att en förutsättning för att Polismyndigheten ska åtnjuta allmänhetens förtroende är att polismännen är oförvitliga. Avskedandet var lagligt grundat och Polisförbundet dömdes att ersätta staten för dess rättegångskostnader, 130 000 kronor.

8 juli 2020, dom 44/20, mål A 80/19.

 

Busschaufför hade sönder färddatorer

Han hade jobbat som busschaufför i tio år när han under tiden november 2018 till april 2019 ska ha skadat ett antal ”greenboxar” i bussarna han kört under den tiden. En greenbox är en liten dosa som sitter på instrumentpanelen och som registrerar hur busschauffören kör. Busschauffören avskedades. Kommunal stämde Sveriges Bussföretag och Arriva Sverige AB och krävde att avskedandet skulle ogiltigförklaras. Arbetsdomstolen fann att skadegörelsen var bevisad och att det var laga skäl för avskedandet. Kommunal dömdes att ersätta motparternas rättegångskostnader på 227 450 kronor.

15 juli 2020, dom 45/20, mål 108/19.

 

Rätt att säga upp lågpresterande jurist

En uppsagd domstolshandläggare stämde staten genom Domstolsverket till Uppsala tingsrätt och krävde att uppsägningen av henne skulle ogiltigförklaras, mål T 5351-13. Tingsrätten gick på arbetsgivarens linje, det gjorde sedan också Arbetsdomstolen. Arbetsgivaren hade gjort tillräckligt för att komma tillrätta med hennes bristande prestationer, och samarbetssvårigheter kopplade till funktionsnedsättning i form av autism, ansåg AD. Domstolshandläggarens talan ogillades och hon dömdes att betala statens rättegångskostnader i tingsrätten, 128 210 kronor och i AD, 84 250 kronor.

18 november 2020, dom 58/20, mål B 6/20

 

Rätt att avskeda för sexuella närmanden

Arbetsförmedlingen avskedade en anställd kundresurs sedan en arbetssökande anklagat honom för att ha gjort sexuella närmanden. Fackförbundet ST stämde staten genom Arbetsförmedlingen och krävde att avskedandet skulle ogiltigförklaras. Förbundet bestred själva händelseförloppet, påpekade att förundersökningen efter polisanmälan lagts ned och kritiserade Arbetsförmedlingen för att inte ha kollat upp och jämfört kundresursens inloggningar på sin tjänstedator med lokalkontorets inpasseringsloggar.

Den bristen i internutredningen påverkade inte bevisens styrka ansåg Arbetsdomstolen. Detta efter att utredaren vittnat om att en sådan jämförelse inte hade varit tillräckliga bevis för att kundresursen befann sig på kontoret eller inte. Arbetsdomstolen fann kvinnans version trovärdig och också den socialsekreterare som kvinnan vände sig till strax efter händelsen. Arbetsdomstolen slog fast att kundresursen genom sitt handlande grovt åsidosatt sina ålägganden mot staten och att det var laga skäl för avskedande.

10 mars 2021, dom 10/21, mål A 37/20

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer