ST: ”Vår medlem tvingas gräva sin egen grav”

2021-02-16 16:02 Lena Gunnars  

LAG & AVTAL GRANSKAR − DEL 1. Först blir fackförbundet ST:s medlemmar underkända vid en förnyad säkerhetsprövning.  Sedan blir de uppsagda näst intill utan förklaring. − Myndigheterna hävdar mer eller mindre fullständig sekretess och använder sig av det för att göra sig av med personerna, säger Joakim Lindqvist, förbundsjurist på ST.

Just nu driver förbundet ett ärende i Arbetsdomstolen om en medlem som blivit av med sin säkerhetsklassning och sedan uppsagd från Migrationsverket.  En första muntlig förberedelse har redan genomförts i Arbetsdomstolen. Enligt Joakim Lindqvist har uppsägningen skett utan förklaring från arbetsgivaren.

− Det skedde samband med att han hade blivit nekad ledighet för egen näringsverksamhet. Han ansåg att arbetsgivaren bröt mot lagen när han nekades detta. Arbetsgivaren höll inte med, men gick efter förhandlingar med facket med på att betala skadestånd. Då kan man tänka sig att det uppkom irritation hos några i chefsleden Han fick sedan reda på att han anklagades för att ha pratat illa om chefer och kolleger, säger Joakim Lindqvist.

En av medlemmens arbetskolleger ska enligt Joakim Lindqvist ha råkat ut för ett liknande scenario. Men där kom facket och arbetsgivaren överens om en förhandlingslösning.

− Helt plötsligt ansågs bägge de här personerna inte klara säkerhetsprövningskraven. Det är väldigt vaga formuleringar kring varför de inte klarar dem, bara att de hade visat missnöje med arbetsgivaren och att det skulle göra dem med sårbara för utpressning eller främmande makt. Sedan sekretessbeläggs i stort sett allt annat, hävdar Joakim Lindqvist.

I det första fallet ska ST föra medlemmens talan i Arbetsdomstolen och Arbetsgivarverket Migrationsverkets.

Har du ett nyhetstips? Mejla redaktionen: redaktionen@lag-avtal.se

− När vi frågar vad vår medlem har gjort, när och varför han blev av med sitt jobb så vet inte ens vår motpart Arbetsgivarverket så mycket mer än oss eftersom Migrationsverket har hävdat sekretess mot annan myndighet, säger Joakim Lindqvist.

Joakim Lindqvist har fått information om att även Arbetsgivarverket vill använda de handlingar som medlemmen själv eventuellt lyckas få ut.

− Vår medlem tvingas gräva sin egen grav, för så fort handlingarna blir offentliga tänker Arbetsgivarverket använda dem emot honom i uppsägningssyfte, menar Joakim Lindqvist. 

ST:s medlem har själv överklagat beslutet om sekretess kring varför han blev underkänd i en förnyad säkerhetsprövning till Kammarrätten en gång. Med stöd av rätten till partsinsyn i sitt ärende försökte han få ut handlingarna. Men då ska ha Migrationsverket, enligt ST, återigen ha hävdat sekretess.

− Kammarrätten tog åtta månader på sig att pröva det beslutet och lämnade bara ut vissa handlingar.  Kammarrätten menade att Migrationsverket kanske hade åberopat fel sekretessparagrafer. Då hänvisade Migrationsverket direkt till en ny paragraf. Vi överklagade ärendet för ny prövning. I värsta fall kan det ta ytterligare åtta månader igen innan Kammarrätten prövat beslutet igen. Då är hela processen i Arbetsdomstolen över, säger Joakim Lindqvist.

För den enskilde medlemmen blir situationer liknande den ovan absurd, anser Joakim Lindqvist.

Och ST har fler liknande ärenden, som antingen är i förhandlingsstadiet eller på väg upp.

− Vi ser tyvärr en trend att myndigheterna hävdar fullständig sekretess. Det är svårt att få ut några som helst handlingar kring vad det påstås att den enskilde har gjort. Att myndigheter använder sekretessbestämmelser mer än vad de borde är ett problem ur rättssäkerhetssynpunkt, särskilt i kombination med att det tar väldigt lång tid att få en prövning i Kammarrätten med att försöka få sekretessen hävd.

Joakim Lindqvist är kritisk till att det idag inte finns någon möjlighet att överpröva säkerhetsprövningsbesluten. Kanske skulle det behövas en opartisk domstol som kan pröva de allra grövsta fallen av övertramp, funderar han. 

Ett mål som kom upp i AD 2019 rörde en anställd vid Polismyndigheten som blev underkänd vid förnyad säkerhetsprövning efter att arbetsgivaren fått reda på att hon hade en relation med en kriminell partner.   

− Där förlorade Polisförbundet visserligen målet, men vann ändå principen kring att man inte blankt kan hänvisa till att en person inte klarar säkerhetsprövningen för att säga upp någon på grund av personliga skäl, konstaterar Joakim Lindkvist.

Därför har han ändå hopp om att ST kan vinna målet med medlemmen som är anställd på Migrationsverket i Arbetsdomstolen senare i år.

− I domen om den polisanställda som hade en relation med en kriminell person tar AD upp att man som enskild har skydd i Europakonventionens artikel 6 om en rättvis rättegång. Att man har rätt att få civila rättigheter, så som sin anställning, prövad av en opartisk och oberoende domstol som måste ha tillgång till all information.

Joakim Lindqvist tolkar AD:s praxis så att om myndigheten inte på grund av sekretess kan precisera omständigheterna till varför det skulle föreligga saklig grund för uppsägning, så får staten betala fullt skadestånd enligt anställningsskyddslagen, las.

− En annan lösning skulle vara orimlig. Det skulle inkräkta på rätten till en rättvis rättegång, säger Joakim Lindqvist.

Han har arbetat i snart fyra år på ST och sett två eller tre liknande ärenden komma på förbundets bord varje år. Det är en ökning från låga nivåer, men enligt företrädare Joakim Lindqvist talat med förekom inte problematiken för tio-femton år sedan. Men en ny säkerhetsskyddslag kom våren 2018.

− Det kanske gjort att myndigheterna mer idogt börjat arbeta med sitt säkerhetsarbete. Vi kan hoppas att det är ett övergående problem för det här får stora konsekvenser för den enskilda. Jag får känslan att våra medlemmar har rent mjöl i påsen och är väldigt oförstående till varför de inte längre klara säkerhetsprövningskraven, säger Joakim Lindqvist.

Arbetsgivarverket bekräftar ST:s bild av en svagt ökande trend av ärenden som handlar om placering av anställning i säkerhetsklass och att man i vissa fall måste sekretessbelägga orsakerna till att en anställd inte klarar säkerhetsprövningen.

− Detta innebär att inte heller vi, som ombud, alltid får veta vad som ligger bakom. Kammarrätten har kommit fram till att försvarsmaktssekretessen går före rätten till partsinsyn, skriver Hedda Mann, chefsjurist på Arbetsgivarverket, i en kommentar till Lag & Avtal.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen