Tillströmning till a-kassan och facket under pandemin

2021-04-23 08:49 Lena Gunnars  
Anders Kjellberg. Foto: MIKAEL ANDERSSON/TT

För första gången sedan 1990-talet steg den fackliga organisationsgraden i Sverige. Det visar färska siffror som Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, presenterar.

Osäkerhet under pandemin och tillfälliga a-kasseregler pekas ut som två möjliga orsaker till att organisationsgraden gick upp, från 68 procent 2019 till 69 procent 2020. Siffrorna gäller både för arbetare och tjänstemän.

– Redan år 2019 kunde man börja se ett trendbrott, då  organisationsgraden inte gick ner, säger Anders Kjellberg.

Organisationsgraden bland utrikesfödda arbetare steg från 50 procent 2018 till 52 procent 2020. Hos inrikesfödda arbetare låg organisationsgraden under åren 2018-2020 oförändrad på 64 procent, visar Anders Kjellbergs nya rapport ”Den svenska modellen 2020, pandemi och nytt huvudavtal”.

Att organisationsgraden ökade på arbetarsidan tillskriver Anders Kjellberg till största delen att de utrikesfödda arbetarna som grupp ökar inom LO.

– De är många och blir allt fler. Nära 30 procent av arbetarna är idag födda i ett annat land än i Sverige, säger Anders Kjellberg.

Fackförbunden hade när 2020 var slut totalt 75 000 fler yrkesaktiva medlemmar än de hade 2019. Och majoriteten av de nya medlemmarna gick med i facket under mars och april.

Hos Kommunal och Unionen såg utvecklingen annorlunda ut än för resten av fackförbunden. Kommunals medlemsantal ökade med 8 800 första halvan av året och med 9 400 under det andra.

– Jag tror att det är förbundets skarpa agerande mot den dåliga och farliga arbetsmiljön inom sjukvård, äldreomsorg och busstrafik och att man förde fram kritiska synpunkter jämt emot Arbetsmiljöverket som gjorde att man säkert vann en del i förtroende, säger Anders Kjellberg.

Tjänstemannaförbundet Unionen ökade ännu mer, med 29 800 medlemmar, men ökningen skedde enbart under det första halvåret 2020.

– Där kan det ha spelat in att taket i a-kassan höjdes från ungefär 25 000 kronor till 33 000 kronor. Då blev inkomstförsäkringen inte lika attraktiv som tidigare, säger Anders Kjellberg.  

De fackliga a-kassorna fick totalt 234 000 fler medlemmar 2020. Även där skedde huvuddelen av ökningen under det första halvåret. LO:s a-kassor ökade fyra gånger mer än vad LO självt gjorde i medlemsantal. TCO-kassorna hade en ökning med 83 500 medlemmar och TCO-förbunden med 33 100, vilket innebär 40 procent av kassornas medlemsökning.

– Att det ökade mest inom LO beror på att det är där de flesta med osäkra jobb finns. Allra mest osäkra jobb finns inom hotell- och restaurangbranschen. Den a-kassan ökade med 27 procent. Det kan jämföras med den genomsnittliga ökningen för samtliga a-kassor, som var sju procent, säger Anders Kjellberg.

Många valde att gå med i a-kassan, men inte i facket. Den trenden var särskilt markant i de lågavlönade grupperna.

– För att få ta del av fackens inkomstförsäkringar krävs det att man är med i både facket och a-kassan. Men dessa grupper har inte stor nytta av inkomstförsäkringar eftersom de knappt tjänar över taket i arbetslöshetsförsäkringen, säger Anders Kjellberg.

Han jämför med hur läget såg ut 2007, när fackförbunden hade ett genomgående kraftigt medlemsras. De skedde i samband med att a-kasseavgifterna förändrades när alliansregeringen införde ett system där de var kopplade till hur stor arbetslösheten var i varje kassa. När arbetslösheten gick upp steg samtidigt a-kasseavgifterna. Organisationsgraden gick inte heller upp under finanskrisen som följde åren därefter.

– Att utvecklingen ser annorlunda ut nu beror på en kombination av ekonomisk kris och regeringspolitik, säger Anders Kjellberg.

Han pekar på att många under pandemin har kunnat behålla sina jobb genom korttidsarbeten och att det har införts en mer generös a-kassa, bland annat. Facken slöt även omgående ett mycket stort antal kollektivavtal om korttidsarbete.

Då är korttidsarbetet betydligt mer flexibelt än om det inte finns kollektivavtal. Det gjorde att även ett stort antal företag i större utsträckning än tidigare gick med i sina arbetsgivarorganisationer, säger Anders Kjellberg.

Under fjolåret präglades den svenska modellen inte bara av coronakrisen utan också av det nya huvudavtalet som PTK, Svenskt Näringsliv och två av LO-förbunden står bakom, IF Metall och Kommunal.  

I rapporten går Anders Kjellberg igenom vad som kännetecknar det nya huvudavtalet, om man jämför det med Saltsjöbadsavtalet. Det är bland annat ett ökat statligt inflytande, ökat arbetsgivarinflytande och ett ökat inflytande för tjänstemannafackens internationellt unika styrka.  

Det är unikt att LO inte medverkar och inte har undertecknat avtalet utan hamnade utanför. Det är internationellt unikt att tjänstemannafacken har en så central roll i avtalsförhandlingarna. I Sverige är det arbetar och tjänstemannafack som tillsammans är med och sätter ”märket”.

Anders Kjellberg konstaterar att man tagit flera steg mot en svensk flexicuritymodell i det nya huvudavtalet med följande steg: fler undantag i turordningsreglerna, ändringen av ”sakliga skäl” för uppsägning, en temporärt generösare a-kassa och större möjligheter till kompetensutveckling och omställning.

Läs rapporten här

 

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Trender i facklig anslutning och a-kassor

• Under året fick de fackliga a-kassorna 234 000 fler medlemmar, en ökning på närmare sju procent, som till cirkaa 90 procent skedde under första halvåret.

• Medan antalet LO-medlemmar blev 24 200 fler under 2020 steg LO-kassornas medlemstal med 104 600 eller drygt fyra gånger mer.

• TCO-kassorna ökade med 83 500 medlemmarna och TCO-förbunden exklusive Vårdförbundet med 33 100 eller 40 procent av kassornas medlemsökning.

• Sveriges största a-kassa, Akademikerkassan AEA, som omfattar Sacoförbunden och Vårdförbundet, ökade med 40 500 medlemmar, medan antalet medlemmar i Saco och Vårdförbundet ökade med sammantaget 16 000.

Källa: Rapporten Den svenska modellen 2020 pandemi och nytt huvudavtal, av Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt