Vissa plattformsföretag kan få arbetsmiljöansvar

2022-09-01 16:41 Mattias Davidsson  
"Det nya ansvaret följer samma struktur som redan befintliga regler i arbetsmiljölagen", säger Lenita Granlund. Foto: Susanna Persson Öste /TT

LAGFÖRSLAG. Den som organiserar plattformsarbete, eller gig-arbete, ska i högre grad vara arbetsmiljöansvarig. Det föreslår regeringens särskilda utredare, Lenita Granlund.

Den som organiserar plattformsarbete, eller gig-arbete, ska i högre grad vara arbetsmiljöansvarig. Det föreslår regeringens särskilda utredare, Lenita Granlund.

Läget kring plattformsföretagen har beskrivits som arbetsrättsligt kaotiskt och oklart i Lag&Avtals team tidigare i år. Detta eftersom plattformsföretagen oftast inte ser sig själva som arbetsgivare. Arbetsmiljörättsligt är ansvarsförhållandena lika oklara och Arbetsmiljöverket har inte kunnat hålla plattformsföretag ansvariga för arbetsmiljön utan förlorat i domstol.

En utredning (SOU 2022:45) har nu lämnat sitt förslag till regeringen som innebär att digitala arbetsplattformsföretag ”i vissa fall” kommer att kunna betraktas som uppdragsgivare. Dessa fall uppstår då uppdragsgivaren kan anses ha ”ett huvudsakligt inflytande över arbetsmiljön”. Ansvaret kan innefatta exempelvis att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, bland annat att utföra riskbedömningar. Ansvaret är avsett att fungera på samma sätt som de bestämmelser som redan gäller för den som hyr in arbetskraft.

– Det nya ansvaret följer samma struktur som redan befintliga regler i arbetsmiljölagen. Det följer samma mönster och sticker inte ut, säger särskilda utredaren Lenita Granlund, före detta avtalssekreterare i Kommunalarbetareförbundet.

Förslaget är en utökning av det så kallade rådighetsansvaret. Arbetsmiljölagen har ett rådighetsansvar för byggherrar som gäller ”fasta anordningar”. Det föreslagna rådighetsansvaret kommer att vara bredare än bara fasta anordningar.

– Under förutsättning att företaget kan påverka arbetsmiljön så omfattar ansvaret allt från ändamålsenlig utrustning och kläder till förläggning av arbetstid. Men det kan vara svårt att säga exakt hur långt ansvaret sträcker sig i det enskilda fallet. Till syvende och sist är det Arbetsmiljöverket som har tillsynen, säger Lenita Granlund.

Hon förklarar att en del plattformsföretag endast är att likna vid anslagstavlor där vem som helst kan plocka upp en tjänst att utföra. I sådana fall råder företaget inte över när, hur eller var arbetet utförs, eller på vilket sätt.

– Därför kan man inte dra alla plattformsföretag över en kam. Men i de fall där företaget har ett ansvar så innebär det en skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, att göra riskbedömningar och att förebygga risker för olyckor och ohälsa, säger Lenita Granlund.

Utredningen föreslår också att Arbetsmiljöverket ska kunna besluta om förelägganden och förbud mot uppdragsgivare som kan anses ha ett arbetsmiljöansvar.

Parallellt med utredningen har arbetet pågått med EU-direktivet om bättre villkor för plattformsarbetare. Direktivet går längre då arbetare i vissa situationer ska kunna likställas med arbetstagare och företagen med arbetsgivare. EU-direktivet är fortfarande inte färdigförhandlat. Om det blir verklighet kommer Lenita Granlunds utredning ändå ha ett värde, menar hon.

– Då kommer det ändå att finns områden där uppdragsgivaransvaret kan komma att gälla, men det kommer att gälla färre arbetare.

Till sin hjälp i utredningen har Lenita Granlund haft experterna Maria Nyman, jurist vid Arbetsmiljöverket, ställföreträdande generaldirektören Anna Mannikoff vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap samt Kurt Eriksson, före detta chefsjurist vid Medlingsinstitutet.

Mattias Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer