Arbetsdomstolen

De gick miste om halv årslön

Här kommenterar några av de arbetstagare, som stred mot ISS, nederlaget i Arbetsdomstolen.

Publicerad

Bo Löfgren är i dag pensionär men skulle ha behövt pengarna som han stred om.

– Katastrof. Helt otroligt att de kan gå emot EU-domstolen, säger han.

Bo Löfgren ångrar i dag att han gick med på att lämna Astra Zeneca och gå över till ISS.

– Många stannade kvar och fick behålla jobben. Med facit i hand borde jag också ha gjort det.

Bo Löfgren säger att han gick med på övergången, eftersom det lovades att han skulle få behålla anställningsvillkoren. I hans anställningsavtal med ISS räknade man in tiden på Astra Zeneca och där står det att han arbetat sedan den 8 mars 1976. Men det fick han alltså inte räkna med vid uppsägningen.

Barbara Solarz De Abril visste inget om domen förrän Lag & Avtal ringde.

– Hur gick det? Förlorade vi? Det var verkligen en besvikelse.

Barbara Solarz De Abril var helt övertygad om att EU-domstolens förhandsavgörande skulle bana vägen för en seger i Arbetsdomstolen.

– Jag blir paff över att de inte följt EU-domstolen.

När Barbara Solarz De Abril blev uppsagd från ISS läste hon igenom sitt kollektivavtal och bestämmelserna om att 55-åringar med tio års anställningstid hade rätt till en årslön. Hon kunde inte ana att anställningstiden skulle nollställas när verksamheten gick över till ISS. Hennes anställningstid på Apoteket raderades.

– Jag hade verkligen behövt de pengarna, för jag blev arbetslös.

Jan Holmberg, en annan av de drabbade, är mycket upprörd när Lag & Avtal når honom.

– Vad ska man säga? Har Sverige en annan synpunkt än hela EU? Domen är en skandal.

Jan Holmberg är också mycket besviken över att det tagit sex år att avgöra målet.

– Man har ju nästan hunnit krokna under tiden.

Han hade förväntat sig en annan utgång när EU-domstolens förhandsavgörande kom.

– Då fick man ju förhoppningar. I stället blir man djupt besviken.