Arbetsdomstolen

”De har blivit en vanligare måltyp i AD”

Hur kan tvisterna se ut?– Det kan exempelvis påstås att man under anställningen har varit illojal mot arbetsgivaren, förberett någon form av konkurrerande verksamhet och tagit med sig företagshemligheter. Det behöver inte finnas en koppling mellan konkurrensklausuler och företagshemligheter. Det kan också vara så att man efter anställningen startar en konkurrerande verksamhet utan att bli beskylld för att ha tagit med sig före­tagshemligheter. Det finns alla varianter av tvister. Ärenden som handlar om företagshemligheter är ofta komplicerade. Det är omfattande bevisning, många personer och olika bolagsbildningar inblandade, säger Cathrine Lilja Hansson.(Cathrine Lilja Hansson, ord­förande, Arbetsdomstolen.)

Tvister om konkurrensklausuler och företagshemligheter blir vanligare i Arbetsdomstolen, men de är fortfarande bland de minst vanliga tvisttyperna.

Publicerad

Sex domar och beslut i Arbetsdomstolen har i år rört tvister om konkurrensklausuler, företagshemligheter eller lojalitet som rör företags­affären. År 2016 var det bara ett. 2015 var det tre stycken och före det, två stycken år­ligen - tre år i rad. Det visar en genomgång som Lag & Avtal gjort.

Cathrine Lilja Hansson är ord­förande i Arbetsdomstolen. Hon påpekar att det är svårt att dra någon slutsats av genomgången men ser en trend i AD.

– Vår uppfattning är att över en tioårsperiod har vi fler mål om brott mot lagen om företagshemligheter och konkurrensklausuler i domstolen. De har blivit en vanligare måltyp i AD. De är i större utsträckning överklagade avgöranden.

Tvisttyperna tillhör dock de mer ovanliga i Arbetsdomstolen, enligt domstolens årsredovisning. De kvalar inte ens in på listan över de fem vanligaste tvisttyperna.

Det finns de som menar att de oskäliga konkurrensklausulerna blir fler. Hur ser du på det?

– Det kan jag inte svara på. Vi gör inte den typen av sammanställningar.

Lag & Avtals genomgång visar också att av de avgjorda tvisterna är det fler B-mål, alltså överklagade mål från tingsrätterna, än A-mål, alltså mål som kommer direkt till Arbetsdomstolen.

En förklaring är att det funnits ett kollektivavtal mellan vissa parter på arbetsmarknaden som reglerat användningen och tvistelösningen av konkurrensklausuler. Ett nytt avtal gäller från och med den 1 december 2015 (se artikel på sidan 22). Avtalet har betydelse i AD eftersom dom­stolen utgår från bland annat det avtalet när den bedömer om en konkurrensklausul är skälig eller inte. Cathrine Lilja Hansson känner inte till att något ärende ännu prövats i AD med det nya kollektivavtalet som utgångspunkt. I en dom i AD från november nämns dock det nya avtalet och att det nu är det avtalet som bör tjäna som måttstock.

– En framtida prövning kommer förstås att påverkas av det nya kollektivavtalet.

Enligt avtalet avgörs tvister om konkurrensklausuler mellan parter som tecknat kollektivavtal av en skiljenämnd. Eftersom flertalet av dessa tvistetyper i AD i dag kommer från tingsrätterna bedömer Cathrine Lilja Hansson att omfattningen av målen i AD inte kommer att påverkas.

Mer företagshemligheter i AD

Ärendena som avgjorts genom domar och beslut i AD som rör konkurrensklausuler, företagshemligheter eller lojalitet som rör företagsaffären kommer oftare från tingsrätten (B-mål) än kommer direkt till Arbetsdomstolen (A-mål). 2017 års ärenden avser perioden till och med 30 november.

A-mål:

2012: 0

2013: 0

2014: 0

2015: 1

2016: 0

2017: 1

B-mål:

2012: 2

2013: 2

2014: 2

2015: 2

2016: 1

2017: 5

Källa: Genomgång av Lag & Avtal:s nyhetsbrev Senaste nytt om arbetsrätt som följer utvecklingen i Arbetsdomstolen

Avgjorda domar och beslut i Arbetsdomstolen som handlat om konkurrensklausuler, företagshemligheter eller lojalitet som rör företagsaffären. 2017 års ärenden avser perioden till och med 30 november.

Antal domar och beslut:

2012: 2

2013: 2

2014: 2

2015: 3

2016: 1

2017: 6

Källa: Genomgång av Lag & Avtal:s nyhetsbrev Senaste nytt om arbetsrätt som följer utvecklingen i Arbetsdomstolen