Arbetsdomstolen

Fackförbundet som stämmer mest

Stämningsansökningarna till Arbetsdomstolen mellan åren 2007 till 2016.
Allra flest stämningsansökningar 2016 stod Unionen för, 29 stycken, tätt följt av Kommunalarbetareförbundet, som lämnade in 25 stycken. Foto: TT-Bild

Upprättelse. Fackförbunden går oftast till AD för att medlemmar som har blivit av med jobbet ska få upprättelse, både moraliskt och ekonomiskt. Stämningsansökningarna kan också fungera som en påtryckning för att få företag att teckna kollektivavtal.

Publicerad

Fackförbunden stod för 148 av de totalt 166 stämningsansökningar som kom in till Arbetsdomstolen under 2016.

Allra flest stod Unionen för, 29 stycken, tätt följt av Kommunalarbetareför­bundet, som lämnade in 25 stycken.

Att en medlem har blivit avskedad eller uppsagd av personliga skäl är den vanligaste orsaken för ett fack att gå till AD. En ovanligare anledning råkade en handläggare på Försäkringskassan ut för. När hon hade arbetat ett halvår fick hon veta att en annan sökande till hennes tjänst hade överklagat beslutet att anställa henne. Den som hade överklagat bedömdes som mer kompetent och den anställda blev av med jobbet. Tvisten hann avgöras under året, AD ansåg att staten inte hade haft saklig grund för att säga upp den redan anställda.

Ett annat mål gäller om en ortodox kyrka hade rätt att säga upp en av sina präster. När han kom tillbaka efter en treårig utlandsvistelse fanns det endast en tjänst på 30 procent. Därmed fick han alltför låg lön, ansåg han. Efter att han hade klagat på detta blev han uppsagd.

Av de tio tvister om diskriminering som kom in till AD förra året gällde fem kön, tre funktionshinder, en etnisk tillhörighet och en religion. Diskrimineringsombudsmannen stod bakom sex av tvisterna. En av dem gällde en tandläkare som arbetade på Folktandvården. Hon var troende muslim och hade använt engångsärmar för att skyla sina underarmar.

När hon fick veta att hon inte fick göra det längre, blev hon sjukskriven på grund av en stressreaktion. Hon förmådde inte att gå tillbaka till arbetet, utan sade upp sig. Tvisten är ännu inte bedömd.

Tvisterna om kollektiv­avtal gäller oftast mindre företag som inte vill förhandla om att träffa kollektivavtal. Det finns också tvister om hur redan träffade kollektivavtal ska tolkas.

Brandmännens riksförbund vill att AD slår fast att de, liksom andra fackförbund som en brandkår hade kollektivavtal med, skulle ha fått vara med i förhandlingarna om en chefstillsättning. Tvisten är inte avgjord än.

Tre av de fem tvister som företag och arbetsgivar­organisationer har stämt i gäller olika krav på löner. Anställdas brott mot loja­litetsplikten är bakgrun-den till de två andra tvist­erna. Totalt avskrevs cirka 70 av årets stämningsansökningar under året. Den vanligaste anledningen är att parterna gör upp i sista stund, före huvudförhandlingen. Att det verkar utsiktslöst att vinna kan vara ett annat skäl. Efter domen där AD bestämde att en arbetsgivare får ”hyvla” tjänster, drog Kommunal tillbaka två stämningsansökningar.

Domstolen slog fast att det var till­låtet att låta anställda välja mellan att gå ner i tid och att bli av med jobbet.

De här stämde 2016

De två tidigare årens (2015 och 2014) siffror i parentes.

12 LO-förbund: 74 (88, 150)

7 TCO-förbund: 43 (69, 52)

7 Saco-förbund: 17 (14, 8)

4 fackliga organisationer utanför centralorganisationerna: 9 (6, 11)

3 arbetsgivarorganisationer: 4 (6, 7)

4 företag: 4 (5, 9)

DO: 6 (6, 8)

Enskilda personer: 2 (5, 5)

Kronofogdemyndigheten: 5 (2, 4)