Förhandling i AD kring polisers bisysslor

2018-03-22 00:00 Peter Lindholm  
Jenny Eriksson i Arbetsdomstolen idag. Foto: Mikael Kindbom

Den 23 maj, hålls huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen i det uppmärksammade fallet med polisen Jenny Eriksson i Umeå, som driver en stödförening för våldsutsatta kvinnor på fritiden.

Polisen Jenny Erikssons bisyssla skadar förtroendet för hela polisen, anser myndigheten. Själv menar Jenny Eriksson att hon inte kommer vilja fortsätta som polis om hon inte får lov att arbeta för kvinnor i utsatthet på fritiden.

Men det handlar egentligen inte bara om ett enskilt fall, utan om att Polismyndigheten på nationell nivå börjat se över praxis när det gäller polisers bisysslor.

Ovanligt många fall om poliser och dess bisysslor behandlades av Arbetsdomstolen i fjol. Det är en effekt av Polismyndighetens omorganisation 2015, vilken bland annat resulterade i en nationell hantering av bisysslor.

För att det ska bli en enhetligare bedömning sköts ärendena inte längre regionalt, utan av polisens hr-avdelning sedan oktober 2016.

– Under helåret 2017 hade vi 1 080 ansökningar och från och med den 1 oktober 2016 till och med den 31 december 2017 har vi beslutat om 53 avslag, varav fyra avslagsbeslut överklagats av berörd arbetstagares fackliga organisation, säger Beatrice Rodin som är chef för arbetsgivarpolitik och avtal på Polismyndigheten.

Polisförbundet vann alla fyra fall i Arbetsdomstolen. Ett femte lades ned efter att Polismyndigheten gjort en omprövning efter att man fått del av nya uppgifter och ändrat sitt beslut, och därmed tillät en polis att undervisa i självförsvar på fritiden.

– Det finns inte så mycket domar när det gäller polisers möjlighet att inneha bisysslor, och den praxis som finns är ganska gammal. Men man kan konstatera att i alla fall som vi drivit har man tolkat det alltför strikt. Det håller Arbetsdomstolen med om i sina beslut, säger Tobias Virolianen, jurist på Polisförbundet.

Läs mer: AD-domar om polisers bisysslor

Ett fall från 2017 går Polismyndigheten vidare med. Det handlar om polisinspektör Jenny Eriksson i Umeå som sedan 2016 driver en ideell förening för våldsutsatta kvinnor, Hand i hand för kvinnofrid. Eftersom föreningen riktar sig särskilt till brotts­utsatta individer anses engagemanget vara problematiskt och skadligt för allmänhetens förtroende för polisen.

Jenny Eriksson, som till vardags arbetar med passärenden och beslagtaget gods, har svårt att förstå Polismyndighetens bedömning.

– De reaktioner jag fått från allmänheten är att detta snarare skulle stärka förtroendet för polisen, när man på sin fritid hjälper utsatta kvinnor.

Arbetsdomstolen ansåg i sitt interimistiska beslut att föreningens verksamhet och därmed Jenny Erikssons engagemang får anses samhällsnyttigt och att det finns ett allmänt intresse av att sådan verksamhet bedrivs.

Bisysslan tilläts därför tills vidare, men två ledamöter var skiljaktiga, vilket kan vara en bidragande orsak och Polismyndigheten driver fallet vidare. Den 24 maj tar Arbetsdomstolen upp målet igen.

– Den här föreningen betyder så otroligt mycket för mig. Kommer Arbetsdomstolen fram till att jag inte kan hålla på med det här, så kan jag inte fortsätta vara polis. Jag kommer inte att kunna vara kvar, säger Jenny Eriksson.

Strikt regelverk för polisers bisysslor

Det är polislagen i kombination med lagen om offentlig anställning som gör att regelverket kring polisers bisysslor, extraknäck och andra typer av arbete och uppdrag vid sidan av anställningen är väldigt strängt hållet.

Det gäller särskilt sysslor som kan beröra polisens verksamhet, har juridisk anknytning, omfattas av sekretess och som kan vålla förtroendeskada.

Enligt Polismyndig­hetens handbok om bisysslor får en polis till exempel inte:

* Jobba extra som ordningsvakt, par­keringsvakt, väktare eller butikskontrollant.

* Sälja eller montera lås, larm och andra säkerhetsanordningar.

* Ägna sig åt auktionsverksamhet.

* Ha bisysslor inom hotell, restauranger och motsvarande ställen.

* Arbeta inom socialt­jänst, vård, behandlingshem och kriminalvård.

Att driva yrkesmässig trafik som kräver trafiktillstånd eller att vara föreståndare i sådan verksamhet har generellt sett inte ansetts förenligt med bisysslobestämmelserna. Att arbeta i affär är godtagbart, men inte att vara delägare i livsmedelsbutik på tjänstgöringsorten.

Hur många poliser det är som har en bisyssla vid sidan av sitt vanliga jobb är okänt. Det är bara poliser i chefsställning som är skyldiga att anmäla bisysslor, övriga behöver göra det först efter begäran.

– Det är väldigt många som vill få sin bisyssla prövad, men det kan finnas ett mörkertal. Vi vet inte hur det faktiskt ser ut för samtliga anställda, säger Beatrice Rodin, chef för arbetsgivarpolitik och avtal på Polismyndigheten.

Källor: Polismyndig­hetens handbok om bisysslor och hr-avdelningens riktlinjer för handläggning av bisyssla.

Peter Lindholm

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna