Forskare: HD gjorde fel – dömde i AD-mål

Målet, som de båda forskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin granskat, har varit mycket uppmärksammat i medierna. Byggnads drev med hjälp av stridsåtgärder igenom kollektivavtal på ett mindre byggföretag (se faktaruta).

Företagaren kräver skadestånd av facket med argumentet att kollektivavtalet innehöll delar som stred mot Europakonventionen.

I artikeln, som publicerats i Juridisk Tidskrift, konstaterar forskarna att Högsta domstolen i en mellandom har dömt i en fråga som rätteligen borde ha avgjorts av Arbetsdom­stolen.

Men på Högsta domstolen tas inte kritiken på allvar:

– Det är inte Gud som har skrivit den artikeln. Det är två personer. Bakom Högsta domstolens avgörande står tre justitieråd, säger justitieråd Stefan Lindskog.

Läs också:

Forskarna anser däremot att domstolen borde ha studerat LRA mer noggrant.

– Vi anser att Högsta domstolen slarvat lite med rättskällorna. När det handlar om arbetstvister har Arbetsdomstolen en särskild ställning med stor legitimitet och högt förtroende hos arbetsmarknadens parter, säger Niklas Selberg, vid Lunds universitet.

Läs också:

Enligt forskarna pekar förarbetena till LRA med kraft mot att tvister om stridsåtgärder hör till Arbetsdom­stolens behörighet. I det här fallet har företaget som tvisten gäller gått i konkurs och den gamla ägaren har övertagit bolagets skadeståndsanspråk och driver dem i allmän domstol.

– Den offentliga makten ska ut­övas under lagarna. Även domstolarna ska respektera den fördelning av mål mellan olika domstolar som riksdagen bestämt, säger Niklas Selberg.

Mellandomen från Högsta domstolen går Byggnads väg. Europakonventionen kan inte ligga till grund för skadeståndsanspråken. Ändå är förbundets juridiska ombud, Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd, mycket kritisk till Högsta domstolens agerande.

– Det är fullständigt obegripligt hur Högsta domstolen kom fram till att den skulle vara behörig. Jag håller helt med forskarna.

På Arbetsdomstolen har artikeln uppmärksammats.

– Jag har läst artikeln Stridsåtgärder i Högsta domstolen och tycker att det är ett intressant inlägg i forumfrågan. Jag har inga ytterligare kommentarer, säger Cathrine Lilja Hansson, ordförande i Arbetsdomstolen.

På Högsta domstolen tillbakavisar justitieråd Stefan Lindskog forskarnas kritik mot att ärendet prövats i allmän domstol. Frågan om vilket forum som skulle ha dömt i tvisten – allmän domstol eller Arbetsdomstolen – var redan avgjord och hade vunnit laga kraft när Högsta domstolen fick tvisten på sitt bord.

Forskarna tar upp just detta i sin artikel och konstaterar att Högsta domstolen i ett tidigare skede aldrig gav prövningstillstånd till hovrättens beslut att allmän domstol var be­hörig instans. De gör också en kritisk granskning av hovrättens och tingsrättens argument mot att tvisten skulle upp i Arbetsdomstolen.

Stefan Lindskog anser ändå att det inte framgår av den vetenskapliga artikeln att frågan om vilket forum som skulle avgöra tvisten var avgjort och hade vunnit laga kraft. Han anklagar de båda forskarna för att ha förbisett detta när de skrev artikeln.

– Den vilar alltså på oriktiga utgångspunkter. Som en konsekvens av det kritiserar de Högsta domstolen för ett ställningstagande som domstolen varken har gjort eller kunnat göra, säger Lindskog.

Han anser att forskarna har slarvat.

– Det är förvånande att artikeln slapp igenom faktagranskningen.

Tingsrätten som slutligen ska av­göra tvisten har nu hamnat i ett dilemma, enligt Byggnads juridiska ombud Dan Holke:

– Arbetsdomstolen har i flera mål sagt att det inte finns något utrymme att förklara stridsåtgärder olovliga eller ge skadestånd med grund i allmänna rättsgrundsatser. Högsta domstolen säger nu tvärtom.