”Jag fick bättre värden än före hjärtinfarkten”

2017-06-01 00:00 Lena Gunnars  
Anne Alfredson på LO-TCO Rättsskydd företräder Kommunalarbetare­förbundet i förhandlingarna om den uppsagde brandmannen. Bredvid henne sitter Maria Hansson, ombudsman på Kommunal, och brand­mannen själv. Motparten, Anna Svanestrand, SKL, före­trädde Bohus Räddningstjänstförbund. Ulla-Britt Ek, hr-chef på Kungälvs kommun, satt också med under förhandlingarna. Foto: Carina Eriksson

PÅ PLATS I AD. Brandmannen rullar upp hela historien för Arbetsdomstolen. Den som började en vanlig söndagskväll i januari 2015. Brandmannen hade varit och spelat ishockey. Efteråt gick han till brandstationen och tog en kopp kaffe och en bit smörgåstårta. Det var då han kände hur det plötsligt gjorde ont i bröstet.

Han bestämde sig för att gå ner till sjukhuset som låg i närheten. Bara för säkerhets skull.

– De skickade mig direkt vidare till Sahlgrenska sjukhuset där det gjordes en ballongsprängning. Det var klart på en och en halv timme. Jag blev omhändertagen med en gång. Det kändes väldigt bra. De kallade mig faktiskt för en solskenshistoria.

I april samma år var han tillbaka på jobbet och började följa en rehabiliteringsplan för att kunna återgå i arbete. Efterhand fick han göra alltmer, men inte rökdyka eftersom företagsläkaren ännu inte gjort någon tjänstbarhetsbedömning.

I dag känner brandmannen inte alls av hjärtinfarkten. Tvärtom. Han äter mediciner men är i bättre form än före infarkten.

Under sjukskrivningstiden tränade brandmannen på recept två till tre gånger i veckan. Efter träningstillfällena gick han direkt till räddningstjänsten för att fortsätta träna på gymmet där.

Läs också - Domen:

Läs mer: Brandmannen förlorade i AD

Medan han berättar hörs sirener från passerande blåljusfordon någonstans utanför fönstret.

Brandmannen ville själv snart göra ett första så kallat självskyddstest för att få en bild av sin kondition. Testet innebär att man går på ett rullband som körs i en viss fart och med en viss lutning.

– Jag fick bättre värden än före hjärtinfarkten. Pulsen var lägre, säger han.

Kort därefter gjorde han ett rök­dykar­test på rullbandet med tung utrustning på sig. Även då fick han bättre värden än tidigare.

Brandmannen gjorde ytterligare några sådana tester av ren nyfikenhet. Alla visade samma trend.

Men när det var dags för företagsläkaren att göra läkarundersökningen inför tjänstbarhetsintyget fick han varken göra något rullbandstest eller något arbets-ekg.

– Jag blev lite orolig och sa att jag ville fortsätta med rökdykning. Då sa läkaren att han kände sig osäker på det och att han skulle skicka ärendet vidare till Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger brandmannen.

När det stod klart att läkaren inte bedömde att han skulle kunna fortsätta med rökdykningen blev han mycket ledsen, berättar han för domstolen.

Anne Alfredson, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, som företräder Kommunalarbetareförbundet, menar att det inte bevisats att brandmannen inte kan rök- och kemdyka. I andra hand hade arbetsgivaren kunnat anpassa arbetet.

Anne Alfredson läser upp para­grafer ur Arbetsmiljöverkets föreskrifter, där lagstiftaren bestämt vilket ansvar arbetsgivaren har när det gäller utförande av medicinska kontroller. Där står en anvisning till en rapport från Räddningsverket gjord 1997. I den finns en tabell med bedömningar av vissa sjukdomstillstånds inverkan på tjänstbarheten. Vid hjärtinfarkt står det ”rökdykningsförbud”.

– Men den slutliga tjänstbarhets­bedömningen ska göras av den ansvarige läkaren. Det här är alltså bara en vägledning, poängterar Anne Alf­redson.

Att ett tjänstbarhetsintyg är utfärdat står klart.

– Men det är oklart på vilket sätt läkaren kommit fram till att brandmannen inte är tjänstbar, säger Anne Alfredson.

Hon påpekar att rökdykning i dag inte heller är en så stor del av den totala arbetstiden. Moderna arbetsmetoder har gjort att brandmännen alltmer sällan behöver ge sig in i rökiga, farliga miljöer.

Bohus Räddningstjänstförbund före­träds av arbetsrättsjuristen Anna Svanestrand från SKL. Hon menar att uppsägningen var sakligt grundad. Brandmannen kunde inte längre genom­föra rök- och kemdykning, som är ett krav för anställningen.

– Det går inte att anpassa arbetet så att det inte ingår. En omplaceringsutredning har gjorts som visar att det inte funnits någon möjlighet att omplacera brandmannen till ett annat arbete.

Arbetsgivaren ska även ha erbjudit mannen en jobbcoach och att få gå på anställningsintervju för en skolvärdstjänst.

Även Anna Svanestrand hänvisar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller, men till para­grafen där det framgår att arbets­givare bara får sysselsätta arbetstagare med kem- och rökdykning, om de efter medicinsk kontroll bedöms som tjänstbara.

– Den som handlar i strid med dessa krav ska betala en sanktionsavgift. Läkaren kände väl till både AFS-reglerna och Räddningsverkets rapport och visste att en arbetstagare inte får rök- och kemdyka efter en hjärtinfarkt. För att vara extra noga kontrollerade han det med experter på arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska.

Anna Svanestrand håller med om att rökdykning undviks när det går. Det är den farligaste arbetsuppgiften i Sverige. Ofta används så kal­lade skärsläckare i stället. Det innebär att en fin vattendimma injiceras från brandrummets utsida.

– Men ibland måste brandmännen ändå gå in. Räddningstjänsten måste klara den uppgiften, säger hon.

Brandman sades upp när han blev sjuk

Parter: Kommunalarbetareförbundet stämmer arbetsgivarför­bundet Pacta och Bohus Räddningstjänstförbund och vill att uppsägningen av en brandman ogiltigförklaras. Brandmannen sades upp av personliga skäl efter att ha drabbats av en hjärt­infarkt. Motiveringen var att han inte längre kan kem- och rökdyka. Det fanns heller inga möjligheter att om­placera brandmannen, hävdar arbetsgivaren Bohus Räddningstjänstförbund. Kommunal är av en annan uppfattning och yrkar 150 000 kronor i allmänt skadestånd till brandmannen.

Saken: Ogiltigförklarande av upp­sägning.

Mål: A 91/16

Dom väntas: 7 juni 2017.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna