Arbetsdomstolen

Kyrkans fack tar strid om avskedad jurist

Kyrkans akademikerförbund, med förbundsdirektören Vibeke Hammarström i spetsen, anser att den för­bundsjurist som förbundet av­skedade ville skada förbunds­direk­tören för att själv få hennes tjänst. Det framgår av det svaromål som för­bundet har lämnat in till Arbetsdomstolen. Foto: Jenny Unnergård

Kyrkans akademikerförbund, Kyrka, stämdes av Akademikerförbundet SSR för att ogiltigt ha avskedat en förbundsjurist. I ett svaromål skriver Kyrka att avskedandet delvis berodde på att juristen hade försökt avsätta förbundsdirektören Vibeke Hammarström för att själv ta över hennes jobb. Kyrka har även lämnat in en motstämning mot SSR och förbundsjuristen.

Publicerad

(Uppdaterda) Akademikerförbundet SSR har som Lag & Avtal tidigare berättat stämt Kyrkans akademikerförbund Kyrka till Arbetsdomstolen för ogrundat avskedande. Båda förbunden är medlemmar i centralorganisationen Saco.

En av SRR:s medlemmar anställdes som förbundsjurist och ombudsman av Kyrka i september 2018.

Den 19 november 2019 varslades juristen om avsked från sin anställning och togs samma dag ur tjänst. Ett brev med avskedandet postades för befordran den 11 december 2019. Av Kyrkas svaromål på stämningsansökan framgår att förbundet anser att det funnits laga grund för avskedandet då juristen på flera sätt ska ha åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren.

Juristen ska inte ha iakttagit sekre­tess i sekretessavtal och kollektivavtal, ska ha skaffat information om verksamheten som han inte hade och skulle ha tillgång till. Han ska dessutom ha hotat och manipulerat styrelseledamöter i Kyrka och agerat i syfte att skandalisera biskopen. Han ska även ha agerat i strid mot uttryckliga order från Vibeke Hammarström, visat attitydproblem i tjänsten, varit olovligen frånvarande från arbetet, begått allvarliga fel i sin tjänsteutövning, åkt taxi för stora belopp och offent­lig­gjort uppgifter utan att i veder­börlig ordning informera internt.

Under provanställningen ska förbundsjuristen ha varit sansad och utfört sitt arbete som ombudsman på ett engagerat sätt. Men efter att han tillsvidareanställdes strax före jul 2018 ska arbetsgivaren ha fått klago­mål från andra medarbetare och medlemmar i organisationen som upplevde honom som hotfull och omdömeslös.

I oktober berättade förbunds­direktören att hon tyckte att förbunds­juristen misskötte sig och att han var tvungen att ändra sig. Han upp­manades att inte bete sig nedsättande gentemot motparter och förbjöds att använda medierna som påtryckningsmedel i sin roll som ombudsman.

Men förbundsjuristen ska inte ha ändrat sig. I stället anser Kyrka att han agerade för att avsätta Vibeke Hammarström. För en styrelseledamot ska han bland annat ha berättat om pri­vata inköp som han ansåg att förbundsdirektören gjort för medlemmarnas pengar, och att det fanns kvitton som bevisade det. Den 12 novem­ber 2019 ska förbundsjuristen, enligt svaromålet, på en kafferast ha föreslagit att de skulle säga att styrelse­ledamoten gett honom i uppdrag att undersöka den finansiella hanteringen och arbets­miljön på Kyrka.

Enligt stämningsansökan ska däremot styrelsen ha gett förbundsjuristen i uppdrag att se över den ekonomiska hanteringen på kansliet, då det eventuellt hade förekommit ekonomiska tveksamheter.

Enligt stämningsansökan slutfördes utredningen den 12 november 2019 och redovisades för styrelsen samma dag, som i sin tur informerade förbundsordföranden.

Av Kyrkas svaromål framgår att förbundsordföranden ansåg att påståendena om ekonomiska oegentlig­heter och dålig arbetsmiljö var felaktiga och att han uppfattade rapporten som ett illojalt sätt att skada förbundet.

Av svaromålet framgår också att det för styrelseledamoten blivit klart att förbundsjuristen ville skada förbundsdirektören för att själv få hennes tjänst.

Men enligt stämningsansökan anser SRR att förbundsjuristen avskedades därför att han i samband med sin utredning upptäckte att det hade före­kommit ekonomiska oegentlig­heter inom Kyrka.

Kyrka vill, enligt svaromålet, att förbundsjuristen redogör för sitt agerande på flera punkter.

Förbundet bestrider att det före­legat allvarliga missförhållanden i verksamheten, och vill att förbunds­juristen utvecklar vad han menade och redogör för varför han inte larmade arbetsgivaren, utan valde att kontakta en styrelseledamot.

Efter att förbundsjuristen presenterat rapporten internt spred han, enligt svaromålet, den till olika medier. Kyrka vill också veta varför han inte avvaktade arbetsgivarens åtgärder innan han kontaktade medierna.

Förbundet ifrågasätter också förbundsjuristens handlande i flera fall.

Eftersom han beskrivit olika kostnader för styrelseledamoten måste ha haft tillgång till kvitton och andra ekonomiska underlag om Kyrka före den 12 november, alltså innan han ska ha fått i uppdrag av styrelseledamoten att granska förbundet.

Enligt svaromålet finns materialet som ligger till grund för rapporten i Kyrkas ekonoms pärmar. Pärmarna förvaras i ett låst skåp när de inte används av ekonomen. Förbunds­juristen ska inte ha bett ekonomen att få titta på materialet. Kyrka anser därför att förbundsjuristen har fått tillgång till material som han inte ska ha tillgång till på något annat sätt. Låset på ekonomens skåp ska också ha brutits upp. Men enligt stämningsansökan hade förbundsjuristen, liksom alla anställda på Kyrka, tillträde till de platser där kvitton och andra handlingar fanns. Han ska alltså inte olovligen ha tagit sig in i ett låst skåp, kontorsrum och tagit del av akter för att kunna göra utredningen.

En enskild styrelseledamot har inte heller, enligt Kyrka, mandat att initiera en utredning. Det är styrelse­leda­moten medveten om och det anser förbundet att förbundsjuristen också borde ha känt till. Av stämnings­ansökan framgår att när förbunds­juristen fick i uppdrag av styrelsen att utreda de ekonomiska förhållandena på kansliet insåg han inte att det var illojalt mot arbetsgivaren.

Enligt Kyrka hade förbunds­juristen agerat så grovt illojalt och förtroendeskadligt mot förbundet att allt förtroende för honom var förbrukat när han avskedades. Kyrka anser därför att det fanns laga grund för avsked.

SRR anser däremot att förbunds­juristen har avskedats i strid med ­lagen om anställningsskydd.

Förbundet anser inte heller att det har funnits någon saklig grund för uppsägning och menar därför att avskedandet ska ogiltigförklaras. SRR kräver också att Kyrka ska betala 200 000 kronor i allmänt skadestånd till förbundsjuristen för ogrundat avskedande och en lön på 71 000 kronor i månaden från december 2019 tills Arbetsdomstolens avgörande.

Kyrka inkom i mitten av augusti med en motstämning. Där stämmer förbundet SSR och förbundsjuristen och vill ha tillbaka lön som betalats ut till förbundsjuristen. Kyrka menar förbundsjuristen under vissa dagar inte ska ha arbetat för förbundet, utan för sin egen firma. Kyrka hänvisar till att förbundsjuristens bolag fått ersättning från domstolen i Luleå samtidigt som han fått lön från Kyrka.

Kyrka menar också att förbundsjuristen felaktigt begärt och fått reseersättning och traktamentet. Sammanlagt kräver Kyrka förbundsjuristen på närmare 40 000 kronor.

Parterna i målet

Akademikerförbundet SSR, ett Saco­förbund som organiserar beteendevetare, ekonomer, folkhälso­vetare, personalvetare, samhällsvetare, socionomer och andra inom socialt arbete.

Kyrkans Akademikerförbund, Kyrka, ett Saco­förbund som organiserar präster, diakoner, församlings­peda­goger och personer som har tjänster inom Svenska kyrkan, där det normalt krävs minst treårig eftergymnasial utbildning.

Efter en muntlig förberedelse den 8 september blir det klart om parterna förliks eller om målet sätts ut till huvudförhandling.