På plats i AD: Arbetsskyldigheten het fråga vid myndighetsflytt

2017-10-19 00:00 Jonna Söderqvist  
Vittnesbåset står tomt mittemot ledamöterna. De sex medlemmarna, vars ärende fackförbunden Jusek och ST driver, sitter i publiken i stället. I dag är det papper som fäktas mot papper. Foto: Carina Eriksson

PÅ PLATS I AD. Bara en handfull stolar står tomma i Arbetsdomstolens sessionssal. Vanligtvis är det tvärtom. Men den här torsdagen i början av oktober har ett sextiotal personer tagit sig hit för att följa förhandlingen.

Regeringen har beslutat att flytta Fastighetsmäklarinspektionen FMI från Stockholm till Karlstad. Flera utflyttningar av myndigheter är på gång.

Utfallet i målet, som behandlas i dag, kommer att få stor betydelse för många statligt anställda som inte har utsatt arbetsort i sitt anställningsbevis.

Är de anställda då arbetsskyldiga på den nya orten, i det här fallet i Karlstad?

Ja, säger staten.

– När överenskommelse inte träffats om geografiskt begränsad arbetsskyldighet så föreligger en arbetsskyldighet på orten, oavsett vilken myndighet man är anställd vid och oavsett var i landet verksamheten ska bedrivas, säger arbetsrättsjurist Brita Hybbinette vid Arbetsgivarverket.

Nej, säger fackförbunden Jusek och ST. Arbetsskyldigheten gäller bara på den ort där man anställts och arbetat.

– Vi bestrider att det kan anses flyta in ett betungande villkor – det är väl vad det är – i anställningsavtalet, säger Veera Littmarck, förbundsjurist vid ST.

Om arbetsgivaren får rätt, så behöver de anställda som inte vill flytta med säga upp sig själva. Om de anställda får rätt, så behöver arbetsgivaren säga upp dem på grund av arbetsbrist. Hur det blir påverkar villkoren och förmånerna som den anställda får genom omställningsavtalet och a-kassan.

Vittnesbåset står tomt mittemot Arbetsdomstolens ledamöter. De sex medlemmarna, vars ärende fackförbunden Jusek och ST driver tillsammans, sitter i publiken i stället. I dag är det papper som fäktas mot papper.

Framför ledamöterna ligger en pappersbunt. De bläddrar fokuserat i en av de många aktiebilagorna, tills de hittar medlemmarnas anställningsbevis.

– Statligt anställdas arbetsskyldighet regleras, påstår vi, i det enskilda anställningsavtalet, säger Juseks förbundsjurist Per-Olof Persson.

I målet finns det inga andra avtal, vare sig kollektivavtal eller andra regleringar, som tar ställning till en outskriven arbetsort.

Papperen prasslar torrt.

– Om vi ser på medlemmens anställningsbevis, så framgår inte jättemycket alls egentligen. Det finns ingen uttrycklig angiven arbetsort, säger ST:s förbundsjurist Veera Littmarck.

Därför kan inte ett villkor där den anställda är arbetsskyldig var som helst i landet smyga sig in, menar fackförbunden.

Arbetsgivarverket är av annan åsikt.

– Principen om arbetsskyldighet på den nya orten är inte på något sätt ny. Arbetsgivarverket har gett uttryck för den här principen vid åtskilliga omlokaliseringar under årens lopp, replikerar Hedda Mann, biträdande chefsjurist vid Arbetsgivarverket.

Facken anser att den informationen är ny för medlemmarna och att de fick veta om att de eventuellt är arbetsskyldiga också på annan ort först efter att regeringen fattat beslutet om omlokalisering hösten 2016.

Ordförande Jonas Malmberg lutar sig tillbaka i sin stol, korsar händerna och lyfter blicken mot de ljusgråa träbalkarna i sessionssalens tak.

Hur har tidigare utflyttningar av myndigheter gjorts? Parterna har dammat av över ett decennium gamla mbl-protkoll från tidigare omlokaliseringar för att ge vägledning i det här målet. En av ledamöterna för pekfingret till munnen, fuktar det och börjar bläddra i dokumenten.

Även om parterna utgår från samma handlingar drar de helt olika slutsatser av dem.

Det handlar om mbl-protokoll från utflyttningen av Konsumentverket, Folkhälsoinstitutet och Riksutställningar. ST:s förbundsjurist Veera Littmarck ger ett exempel: när Riks­utställningar flyttade från Stockholm till Visby fick de anställda en omställningstid på ett år, och generösa vill- kor för att pröva på och pendla till Visby.

– Man har förhandlat och hittat lösningar som motsvarar att han eller hon blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, sammanfattar Veera Littmarck de gamla mbl-förhandlingsprotokollen.

Arbetsgivarverket å sin sida för fram att principen om att arbetsskyldighet vid omlokaliseringar klart framgår i protokollen, fastän arbetsgivaren kompenserat dem som sagt upp sig. Det är branschpraxis, anser arbetsgivaren. Inte alls, anser fackförbunden.

I FMI:s fall har det inte funnits skäl till att föra den här typen av förhandlingar, konstaterar Arbetsgivarverket i slutpläderingen.

– Man har inte kunnat sockra erbjudandet att följa med för att bibehålla kompetensen inom myndigheten. Då får principen om arbetsskyldighet på den nya orten fullt genomslag, säger Hedda Mann.

Enligt henne är det svårt för staten att se när principen om arbetsskyldighet har slutat gälla, och eftersom lagstiftaren inte tydligt gett uttryck för det så håller sig staten till sin tolkning.

– Skulle förbundens uppfattning vara riktig innebär det ökade kostnader för staten, bland annat i form av längre uppsägningstider. I nuläget saknas det rättsligt stöd för att använda skattemedel på det sättet, avslutar Brita Hybbinette vid Arbetsgivarverket.

Vanligen blir anställda vid företag uppsagda på grund av arbetsbrist vid omstruktureringar.

– Förbunden menar att det finns inga som helst anledningar att just statens omstruktureringar ska hanteras enligt några andra regler, säger Juseks förbundsjurist Per-Olof Persson.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt