Arbetsdomstolen

”Prästen klagade på sin lön var tredje söndag”

Den 23 augusti 2015 hölls ett årsmöte i kyrkan. Prästen tog till orda och berättade för församlingen att han kände sig orättvist behandlad. Hans ord bandades och spelas nu upp i rätten. Orden tolkas inte - käranden vill bara att rättens ledamöter ska höra det hätska tonläget. Prästens son känner igen rösterna och berättar från vittnesbåset vem som pratar. Teckning: Carina Eriksson

PÅ PLATS I AD. Den uppsagde, avstängde och uteslutne prästen vittnar i Arbetsdomstolen. Iklädd rödlila fotsid skrud och med ett decimeterlångt guldkors om halsen berättar han att han tjänat den etiopiska ortodoxa kyrkan sedan han var liten.

Publicerad

Vid 15 års ålder blev han diakon. Han prästvigdes 1980 i Addis Abeba i Etiopien och fick senare en inbjudan att komma till Sverige.

– Jag skulle tjäna församlingen, ­berättar prästen, via tolken.

Han talar lite svenska, men inte så att det räcker i domstolen.

Mellan åren 2001 och 2011 hade han olika typer av anställningar i kyrkan i Hägersten. Sommaren 2011 åkte han till USA. Där hade han först semester, men stannade för studier och arbete. Han kom sedan tillbaka till Sverige och anställdes igen i församlingen i mars 2014. Det är parterna överens om.

Marie Nordström är förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd och företräder prästen. Hon berättar att prästen skrev ett brev från USA till församlingen och förklarade att han tänkte vara kvar ett tag till. Församlingen ville veta mer om prästens planer och skrev också brev. Det besvarades inte av prästen och det har han bett om ursäkt för, förklarar Marie Nordström.

– Han var inte olovligt frånvarande. Han hade semester och det kom inget formellt avslag på tjänsten.

Prästen arbetade också i en församling i San José i USA. Därifrån kom ett brev med synpunkter på prästens samarbetsförmåga. Oavsett om det är sant eller inte ligger händelserna för långt bak i tiden, påpekar Marie Nordström.

– Det är också en annan arbets­givare, en annan anställning och tillbakavisat genom vittnesförhör med prästen själv. Dessutom är det överspelat, eftersom han anställdes på nytt.

När prästen kom tillbaka till församlingen fanns redan en präst anställd på 65 procent med en lön på 19 000 kronor månaden. Den hemvändande prästen fick 30 procent och 8 100 kronor i månaden. En lön som han inte var nöjd med. Det är parterna också överens om.

– Varannan eller var tredje söndag klagade han på sin lön, säger den ­tidigare vice ordföranden för kyrkans administrativa råd, till rättens ledamöter.

Han berättar att den andre prästen inte kunde gå ned i tid, eftersom han behövde den högre lönen för att få förlängt arbetstillstånd i Sverige.

Vid ett administrationsrådsmöte den 9 november 2014 deltog prästen för att diskutera sin lön. Enligt den tidigare vice ordföranden blev stämningen på mötet obehaglig, prästerna bråkade och ärkebiskopen informerades. Ärkebiskopen kallade prästerna till sig och sa att de skulle hålla sams. Han skickade även ett brev.

– Det var en uppmaning till prästerna, ingen varning om att anställningen kunde upphöra. Brevet har ingen arbetsrättslig betydelse, säger Marie Nordström, prästens ombud.

Hon påpekar att prästen blivit ­utlovad en högre lön och att det därför inte var konstigt att det uppstod meningsskiljaktigheter och frågor på mötet.

Marie Nordström säger att det hölls ett möte efter gudstjänsten om kyrkans verksamhet den 23 augusti 2015. Där tog prästen upp frågan om sin lön och berättade för församlingen att han kände sig orättvist behandlad.

– Vi gör exakt samma arbete men har olika lön, förklarar prästen.

Hans ord bandades och spelas nu upp i rätten. Orden tolkas inte – käranden vill bara att rättens ledamöter ska höra det hätska tonläget.

– Varför slutade du inte att prata när ärkebiskopen bad dig, frågar chefsjurist Sven Rosqvist på Arbets­givaralliansen som företräder kyrkan.

– Jag hade fått tillåtelse att prata, svarar prästen. Sen säger ärkebiskopen sluta, sluta och tog mikrofonen ifrån mig.

Ärkebiskopen tar plats i vittnesbåset. Han bär en svart fotsid skrud och en svart glänsande huvudbonad. Håret liksom skägget är gråvitt och runt halsen hänger ett guldkors. Han talar snabbt.

– Han har alltid bråkat men jag har haft stort tålamod med honom.

– Stämmer det att du skrev till administrationsrådet efter mötet och bad dem säga upp prästen? frågar Sven Rosqvist.

– Han blev avkragad för att vi har regler i vår kyrka. Om en präst svär mot en ärkebiskop blir han avkragad, svarar ärkebiskopen.

Visions företrädare Marie Nordström har inga frågor till ärkebiskopen. Hon konstaterar att det saknas skäl att säga upp prästen, att han inte fått några varningar eller tillrättavisningar och att han har rätt till sin lön. Hon anser att Arbetsdomstolen har skäl att pröva avkragningsbeslutet, prästens rätt att utöva sitt yrke, eftersom det påverkat hans möjligheter att arbeta och få lön.

Kyrkans ombud håller inte med. Enligt Sven Rosqvist liknar avkragningsbeslutet mest en uteslutning ur en ideell förening. Han säger att det är frågor som Högsta domstolen tycker att föreningar får sköta själva. Det är därför inte självklart något som AD ska pröva. Sven Rosqvist anser att det finns saklig grund för uppsägning, att prästen både varnats och fått chanser. Händelserna i USA påverkar också det som ska bedömas nu.

– Vad ska AD göra med det här? undrar chefsjuristen.

Felaktigt uppsagd eller ej

En präst i Etiopiska ortodoxa Tewahdokyrka Ärkestift i Hägersten sades upp, blev av med sin rätt att vara präst och uteslöts ur församlingen. Prästen företräds av Vision via ombud från LO-TCO Rättsskydd. Kyrkan stämdes av Vision, som ansåg att uppsägningen var ogiltig – det saknades särskilda skäl. 200 000 kronor begärs i allmänt skadestånd. Utebliven lön tillkommer. Kyrkan har också agerat i strid mot regeringsförordningen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Kyrkan bestrider.

Ogiltigförklaring av uppsägning mm.

A 30/16

8 mars 2016.