”Det blir lika spelregler för alla fackliga organisationer”

2019-06-18 11:35 Lena Gunnars  
Ylva Johansson är arbetsmarknads- och etableringsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Riksdagen röstar idag om regeringens förslag om utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Gårdagens debatt i riksdagen om regeringsförslaget blev eldig.

Magnus Persson, SD inledde.

Han började med att klargöra att partiet har respekt för den problematik som låg till grund för regeringens förslag, men menade att det inte är tillräckligt brett förankrat och genomarbetat.

– Flera remissinstanser lämnar kritik mot bristande insyn i lagstiftningsprocessen och karp kritik kommer från forskarhåll. Juridiska institutionen vid Lunds universitet anser att förslaget är ogenomtänkt och efterlyser en djupare konsekvensanalys. Även inom LO har man gått från att vara ganska eniga till att tunga förbund, som Byggnads och Pappers, ställer sig tveksamma till förslaget.

Magnus Persson frågade sig varför regeringen och Socialdemokraterna driver frågan vidare om en inskränkt strejkrätt.

– Givetvis handlar det om att stärka ställningen för de fackförbund inom LO som är knutna till det Socialdemokratiska partiet och då givetvis på bekostnad av dem som valt att stå utanför.  De som nu blir lidande är arbetstagarna, vars möjligheter att verkligen kunna välja vem som företräder dem minskar. Detta då möjligheterna för politisk obundna fackföreningsrörelser möjligheter att etablera sig försvåras kraftigt. SD anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

 

Läs mer: Regeringen säger ja till ändring i strejkrätten

– Regeringen bör återkomma med ett betydligt mer genomarbetat förslag, fastslog han i talarstolen.

Ali Esbati, V, tyckte att det kändes både besynnerligt och skrämmande att behöva stå i riksdagen och behöva debattera den svenska strejkrätten.

– En socialdemokratisk regering har initierat och forcerat en process för att ensidigt inskränka arbetstagarnas rättigheter i arbetskonfliktssituationer. Nu har den processen lett fram till den här propositionen. Många väntade sig nog, trots alla krumbukter och kompromisser, ändå att Socialdemokraterna skulle hålla sig undan från konflikträtten.

Läs mer: Forskaren kritisk till förslaget om strejkrätt

Konflikten i Göteborgs hamn som är bakgrunden till att förslaget startade som en följd av privatiseringen i hamnen. APM terminals hade där vänt sina problem med att driva hamnen effektivt mot Hamnarbetarförbundet, som organiserar majoriteten av arbetarna i hamnen, menade Ali Esbati.

– Det stora  flertalet av de förlorade arbetstimmarna har berott på arbetsgivarnas lockouter. Under 2017 strejkade facket  8 timmar och under 371 timmar stod arbetet stilla på grund av  arbetsgivarens lockouter. Att  den politiska impulsen hos en s-ledd regering blir att hjälpa arbetsgivaren med speciallagstiftning är nästa nivå av märklighet, dundrade Ali Esbati under riksdagsdebatten och lade till:

– Ytterligare ett snäpp upp när det gäller märkligheter är att just den här konflikten fick ett avslut inom ramen för den nuvarande modellen. Men regeringen har kört på ändå. Sverige är ett av de länder i den industrialiserade världen där det konfliktas allra minst.

Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister, S, var nästa talare. Hon framhöll att lagförslaget värnar konflikträtten och att regeringen genom det säkerställer att det blir lika spelregler för alla fackliga organisationer på arbetsmarknaden.

Hon ställde sig frågande till vänsterpartistens tonläge:

– Är inte de krav vi ställer upp, att konfliktåtgärden ska vara beslutad i behörig ordning i organisationen, att man ska ha försökt förhandla och att man ska ta strid för kollektivavtal som inte är fientligt inställt mot ett befintligt kollektivavtal rimliga? Är detta en inskränkning av konflikträtten som motsvarar Alis Batis tonläge eller är det faktiskt vad som är rimliga spelregler på arbetsmarknaden?

Hon framhöll en annan del av propositionen, som påverkar hur man kan agera när ett ärende är i domstol för avgörande.

– Där klargör vi att antingen löser man ett frågan med stridsåtgärder på arbetsmarknaden eller så löser man frågan i domstol. Vi klargör att man inte bör använda dem parallellt med varandra. Stridsåtgärder ska inte användas för att utöva påtryckningar i ett ärende som ligger i domstol. Det tycker jag också är mycket rimliga spelregler, som är till skydd för konflikträtten.

Moderaterna stödjer propositionen. Men Hanif Bali, M, framhöll att partiet hade önskat sig fler förändringar.

– Det här handlar uppenbart om en pseudokamp om arbetarrörelsen, i spåren av januariöverenskommelsen. Vem ska ta ledarskapet? Man brukar säga att det krävs en Nixon för att åka till Kina. Det krävs väl en sosse för att inskränka strejkrätten. Det här är ett sådant ögonblick där begreppet ”Its ok when we do it, gäller.

– Hanif Bali menade att regeringens proposition trots allt var vettig.

– Den innehåller inte  allt jag önskat mig, men den är välavvägd och balanserad, menade han.

Han påminde dock riksdagen om ett förslag som Moderaterna lade under den allmänna motionstiden, om möjligheten till att begränsa sympatiåtgärder med en proportionalitetsprincip.

– En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter att konfliktreglerna utformas så att det råder balans mellan parterna. Jag vill  uppmärksamma att även hot om stridsåtgärder kan få stor inverkan på arbetsmarknaden. Inte minst när arbetsgivarparten är ett litet företag.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt