DO:s jurist uppmanar AD ta hjälp från EU-domstolen

2018-10-18 00:00 Mikael Kindbom  

Handskakning, åldersdiskriminering och sexuella trakasserier. EU-rätten är närvarande i många av de mål som processjuristen Martin Mörk driver för Diskrimineringsombudsmannens räkning. Men han uppmanar Arbetsdomstolen att begära förhandsavgöranden från EU-domstolen oftare än i dag.

Den klassiska tjocka blå lagboken räcker inte när Martin Mörk processar. Han måste ha full koll på lagstiftningen i EU och rättsfall från EU-domstolen från årtionden tillbaka som berör diskriminering. En rivstart fick han när han tillsammans med andra juriststuderande i Stockholm vann finalen i en internationell tävling i EU-rätt. Han blev biten, kom till Justitiekanslerns enhet för domstolsprocesser och fall kopplade till EU-rätt, gick en magisterutbildning i samma ämne och hamnade på advokatbyrå, där hans specialkunskaper efterfrågades. Och sedan 2012 har han basat för Diskrimineringsombudsmannens processenhet och drivit många uppmärksammade mål.

– En av anledningarna till att jag ville till DO var att det handlade om grundläggande rättigheter med en EU-rättslig dimension, säger han.

Den så kallade handskaknings­domen (51/18) i Arbetsdomstolen nyligen är hans och DO:s senaste triumf där en kvinna som inte ville hälsa genom att ta i hand och inte fick gå vidare i rekryteringen fick ersättning. Här vävde Arbetsdomstolen in flera rättsfall från EU-domstolen i sina resonemang även om också Europakonventionen vägde tungt där.

– EU-rätten ska ju räknas som intern svensk rätt. Då finns det en skyldighet att tolka diskrimineringslagen i ljuset av EU-rätten, säger Martin Mörk som bär en klassisk rymlig mörk portfölj när vi möts över en kopp kaffe.

Jag ber Martin Mörk om exempel på när EU-rätten varit av helt av­görande betydelse för DO:s framgångar i Arbetsdomstolen på senare tid. Han lyfter fram tre fall. Som ”ett väldigt tydligt exempel” nämner han Keolis-domen (dom nr 51/18), där busschaufförer ansågs ha åldersdiskriminerats. Det gick inte att sätta en 70-årsgräns för visstidsanställningar genom att hänvisa till trafiksäkerhet.

– Där gör AD helt rätt som tolkar de undantag från åldersdiskriminering som finns snävt.

Också i Manpower-fallet (dom nr 42/18) vimlar det av rättsfall från EU-domstolen. Här fick en person skadestånd sedan hon sållats bort från deltidsjobb på grund av att hon hade en funktionsnedsättning och bara kunde jobba halvtid. När det gäller handskakningsfallet har Marin Mörk svårt att dölja sin glädje över framgången. Och samtidigt ge beröm åt AD.

– Både den och Manpower-domen visar att diskrimineringsrätten har högsta konstitutionella dignitet. Det handlar ju om grundläggande rättigheter att kunna utöva sin religion, och kan du inte få ett arbete så är det ganska svårt att utöva sin rätt. På samma sätt är det i Manpower om parterna genom centrala kollektivavtal kan stänga ute personer med funktionsnedsättning från en del av arbetsmarknaden.

Arbetsdomstolen har möjlighet att begära förhandsavgörande från EU-domstolen men utnyttjar detta endast någon gång per år. Martin Mörk efterlyser ett mer aktivt agerande från AD i bland annat tre aktuella situationer:

1. Frågan om det måste vara en företrädare för bolaget som trakasserar för att arbetsgivare ska kunna hållas ansvarig för sexuella trakasserier.

2. Om det ska vara uteslutet i Sverige med skadestånd för utebliven inkomst i motsats till exempelvis i Tyskland, för den som diskriminerats vid rekrytering eller befordran.

3. Hur den särskilda bevisregeln ska tillämpas i exempelvis mål om sexuella trakasserier.

– Det kommer förr eller senare vara nödvändigt att domstolen begär besked av EU-domstolen i de här frågorna, säger han. Det handlar om diskrimineringsskyddets styrka och räckvidd i landet.

Trots sin vurm för EU-rätten upplever Martin Mörk också att den kan vara ett hinder.

– Den är inte alltid vår främsta vän, utan kan komplicera saker också. I­bland är det jobbigt att i ett rum säga högt att ”här finns det en EU-rättslig fråga”.

Men Martin Mörk lyfter ändå fram styrkan med EU-rätten.

– Jag kan säga att EU-rätten gör att det finns en tyngd bakom argumenten i många fall, som gör det svårt för domstolar att bortse från dem.

Mest citerade EU-domarna i AD

Här är listan över de mest citerade EU-rättsdomarna i Arbetsdomstolen. Diskri­minering och övergång av verksamhet dominerar.

Lag & Avtal har tagit fram de mål som förekommer mest i Arbetsdomstolens hänvisningar till rättsfall från EU-domstolen. Här kommer de nio mest refererade domarna.

21 gånger

Övergång av verksamhet: EU-domstolens mål 24/85 Spijkers EU:C:1986:127

11 gånger

Övergång av verksamhet: EU-domstolens mål C-13/95 Süzen EU:C:1997:141

8 gånger

Könsdiskriminering: EU-domstolens mål 170/84 Bilka-Kaufhaus GmbH EU:C:1986:204

Könsdiskriminering: EU-domstolens mål 43/75 Defrenne EU:C:1976:56

7 gånger

Inhämta förhandsavgörande: EU-domstolens mål 283/81 CILFIT EU:C:1982:335

Könsdiskriminering: EU-domstolens mål C-177/88 Dekker EU:C:1990:383

6 gånger

Övergång av verksamhet: EU-domstolens mål C-108/10 Scattolon EU:C:2011:542

Övergång av verksamhet: EU-domstolens mål C-209/91 Rask EU:C:1992:436

Övergång av verksamhet: EU-domstolens mål C-48/94 Rygaard EU:C:1995:290

Viktiga EU-mål som påverkat den svenska arbetsrätten

2018

Diskriminering: Handskakningsfallet, AD 2018 nr 51.

Överlåtelse­direktivet: Anställningstid vid övergång av verksamhet, AD 2018 nr 35.

2017

Diskriminering: Tandläkaren som använde engångsärmar, AD 1965 nr 17.

2016

Diskriminering: Sexuella trakasserier, AD 2016 nr 38.

2015

Otillåtna strids­åtgärder: Fonnship-fallet, AD 2015 nr 70.

Diskriminering: Ålders­policy bussförare, AD 2015 nr 51.

2014

Arbetsdomstolens behörighet: Norskt flyg­bolag, AD 2014 nr 76.

Diskriminering: Gravid arbetssökande, AD 2014 nr 19.

2013

Diskriminering: Uppsägning av hjärtsjuk bussförare, AD 2013 nr 78.

2011

Diskriminering: Kvinna som drabbats av missfall nekades jobb i lantbruk, AD 2011 nr 2.

2010

Överlåtelse­direktivet: Övergång av verksamhet vid entreprenörsbyte, AD 2010 nr 88.

Överlåtelse­direktivet: Övergång av verksamhet mellan två bygg­företag, AD 2010 nr 25.

2009

Olovliga stridsåtgärder, Laval-målet, AD 2009 nr 89.

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna