Experten: Diskriminering kan vara tillåten – indirekt

I diskrimineringslagen finns både direkt och indirekt diskriminering definierade. I det aktuella målet skulle det vara fråga om direkt diskriminering om det skrevs i kollektivavtalet att ingen med funktionshinder skulle få jobb. Men kollektivavtalsregeln verkar rätt neutralt formulerad, anser Ann Numhauser-Henning.

– Om bemannings­företaget har ett legitimt och ändamålsenligt syfte kan det vara acceptabelt att ha regler som slår lite extra mot en viss grupp. Arbetsdomstolen måste gå i närkamp med motiven bakom regeln och titta på utformningen. Till exempel om regeln finns för att hjälpa studenter att komma in på arbetsmarknaden eller för att koppla yrkesarbetande i andra jobb till den marknaden. Sedan får man naturligtvis nagelfara om syftet verkligen är legitimt, säger Ann Numhauser-Henning.

Hon framhåller att det självklart inte är tillåtet att ha direkt diskriminerande regler i kollektivavtalen, åtminstone inte när det gäller funktionshindrade. Det gäller oavsett vad parterna har kommit överens om.

DO anser att om en arbetsgivare har krav som innebär att bara studenter, ålderspensionärer och personer med en annan sysselsättning på halvtid kan söka jobben, så påverkas gruppen sjukskrivna på halvtid extra negativt.

– Utifrån stämningsansökan säger DO att bemanningsföretagen haft det direkta syftet att hindra människor med funktionsnedsättning från att komma till. Om inget bättre syfte kan visas blir det svårt att försvara regeln, säger Ann Numhauser-Henning.