Förändring av arbetsrätten vållar protester i Frankrike

På måndagsmorgonen började polisen utrymma Place de la République i Paris där demonstranter samlats varje natt sedan 31 mars under parollen Nuit debout, "stående natt". Sedan dess uppges rörelsen ha spritt sig till ett 60-tal städer, även utanför Frankrikes gränser, exempelvis i Bryssel och Madrid. Inspirationen till rörelsen ska vara den spanska proteströrelsen Los Indigados som startade 2011. På samma sätt som i Spanien handlar det här bland annat om att människor samlas på torg i olika "kommittéer" för att diskutera både de aktuella reformerna och politik i allmänhet, samtidigt som kulturella framträdanden pågår skriver Euobserver.

Nuit debout-rörelsen är en förgrening av den större proteströrelse mot de nya arbetslagarna som mobiliserats i Frankrike, och som främst drivs av fackförbund och studentorganisationer. Men Nuit Debout tycks varken få stöd från höger- eller vänsterhåll inom de politiska partierna, och rörelsen marknadsför sig genom att ta avstånd från etablerade politiker och menar att politiken är "för alla". Trots utrymningen på måndagen har demonstranterna uppgett att de ska återta protesterna på måndag kväll.

I lördags demonstrerade 120 000 personer över hela Frankrike mot förslagen till nya arbetslagar, vilket är en minskning jämfört med den första gemensamma protestdagen 31 mars, när mellan 400 000 och en miljon personer uppges ha deltagit i demonstrationer.

Förslagen om ändrade arbetslagar, allmänt kallade Loi Khomri, eller Khomri-lagen, efter den ansvariga ministern Myriam El Khomri, innehåller flera olika delar, men gemensamt för förslagen är att de syftar till att ge större makt till de enskilda företagen och arbetsgivarna över de anställdas villkor, bland annat genom att lättare kunna säga upp personer. I Frankrike, som har 35-timmarsvecka, tvingas arbetsgivare i dag ge en extra lönebonus för alla timmar som överstiger 35 per vecka. De nya reglerna ska göra det lättare att kringgå 35-timmarsregeln utan att det kostar mer för arbetsgivaren.

Under måndagsförmiddagen hade regeringen kallat till sig representanter för studentorganisationer och gymnasiestudenter för att presentera förändringar i reformförslagen som de hoppades skulle kunna blidka de ungas motstånd mot lagen. Förändringarna innebär bland annat möjlighet till stöd i jobbsökande, att studenter som får stipendium har en förlängd utbetalningsperiod efter avslutade studier i väntan på arbete och att staten kan gå in som borgenär för att underlätta för unga att kunna hyra en bostad. Dessutom ska tillfälliga anställningsformer beskattas hårdare än tillsvidareanställningar, för att öka möjligheten till fast anställning, skriver Le Monde.

Frankrike har under lång tid brottats med svag tillväxt och hög arbetslöshet. Den nuvarande socialistregeringens ursprungliga förslag för att reformera arbetslagarna har i tidningen Les Echos beskrivits som att det lika gärna "kunde ha skrivits av högern". Sedan dess har vissa delar ändrats till följd av protesterna.

Läs också: