Inget Silicon Valley med svenska regler

2017-12-14 00:00 Jonna Söderqvist  
Det är inte lätt att identifiera samhällseffekterna av konkurrensklausulerna, säger professor Bengt Domeij, professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Foto: Jörgen Appelgren

Osäkerhet. Konkurrensklausulerna skapar en inlåsningseffekt på arbetsmarknaden som står Sverige dyrt. Reglera dem därför hellre i lag än i kollektivavtal, anser professor Bengt Domeij.

Kanske hade Silicon Valley i Kalifornien inte växt fram och blivit ett av världens största it-center om konkurrensklausuler varit tillåtna där.

– Konkurrensklausuler cementerar en struktur i näringslivet. Det är ett sätt att gynna etablerade företag gentemot nya företag, säger Bengt Domeij, professor i civilrätt vid Uppsala universitet.

Han har skrivit boken Från anställd till konkurrent - lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler.

Konkurrensklausuler är lätta att föra in i anställningsavtalen, men för den anställda kan det vara svårt att veta om klausulen är giltig eller inte. Det skapar en osäkerhet som är skadlig, enligt Bengt Domeij. Osäkerheten kan leda till en minskad rörlighet på arbetsmarknaden och kan vara en av förklaringarna till bristande matchning på den svenska arbetsmarknaden. Klausulerna kan också hindra kunskapsspridning och framväxten av nya innovativa företag.

– Det är inte lätt att identifiera samhällseffekterna av konkurrensklausulerna.

Användningen av konkurrensklausuler regleras av kollektivavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK samt av Arbetsdomstolens praxis kring avtalslagen. Bengt Domeij anser att det nya kollektivavtalet inte är tillräckligt, utan att det behövs en tydlig reglering av gränserna för tillåten användning av konkurrensklausuler.

Läs mer: Nytt kollektivavtal splittrar arbetsrättsjurister

– Kollektivavtalsregleringen av konkurrensklausuler är bra för business men inte bra för nationalekonomin, säger han.

Han tror att lagreglering av konkurrensklausuler skulle vara bättre för Sverige än kollektivavtalsreglering.

Vad är det som säger att lag är bättre än kollektivavtal?

Bengt Domeij ger tre skäl. För det första är en lagreglering mer lättillgänglig för en arbetstagare som vill ta reda på om klausulen är skälig. För det andra får man en allsidig utredning inför lagstiftning där alla intressen kring frågorna beaktas. Det är inte säkert att arbetsmarknadsparter företräder alla intressen som påverkas av konkurrensklausuler, enligt Domeij.

– För det tredje handlar det om en så pass viktig samhällsfråga som regeringen har mera resurser att utreda än arbetsmarknadsparterna har.

I ett nordiskt perspektiv står Sverige ensamt om att reglera användningen av konkurrensklausuler i kollektivavtal. I Finland, Norge och Danmark är klausulerna lagreglerade. Regleringen är också strängare, eftersom bindningstiden är högst ett år. I Norge och Danmark infördes 2016 en lag som ger arbetstagaren rätt att konkurrera med en tidigare arbetsgivare. Den rätten kan inte avtalas bort i ett anställningsavtal. Lagen i grannländerna omfattar också vissa andra klausuler än ren­odlade klassiska konkurrensklausuler.

Lagreglering är ingen ny tanke här heller. År 2002 gjordes en statlig utredning om lagreglering av konkurrensklausuler, men det blev ingen lag.

– Det är märkligt att vi inte har en politisk vilja att ta tag i de här frågorna, säger han.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna