Nytt kollektivavtal splittrar arbetsrättsjurister

2017-12-14 00:00 Jonna Söderqvist  

Balans. Det nya kollektivavtalet om konkurrensklausuler mellan Svenskt Näringsliv och PTK omfattar samtliga branscher och gör rättsläget tydligare. Men det finns en gråzon där avtalet inte tillämpas.

Företaget vill undvika att företagshemligheter och tekniska lösningar går ut genom dörren med den anställda. Den anställda vill fritt använda sin kunskap och kompetens och gå vidare i karriären.

En sådan avvägning hamnade i Arbetsdomstolen i fallet där Urban Persson, en tidigare anställd vid Seniorbolaget, hade en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal. Han startade det konkurrerande bolaget Seniortjänst, och hans tidigare arbetsgivare drog honom inför rätta. Arbetsdomstolen slog fast att hans konkurrensklausul var oskälig.

– Det är inte alls ovanligt att se en konkurrensklausul som saknar ekonomisk ersättning, har för lång bindningstid eller en för omfattande geografisk utsträckning, säger advokat Jessica Stålhammar vid Wesslau Söderqvist advokatbyrå.

Konkurrensklausuler hänger ofta ihop med brott mot företagshemlighetslagen och lojalitet som rör företagsaffären. Hur vanliga de är går inte att säga, eftersom forskning saknas. Men tvister kring konkurrensklausuler har ökat, erfar flera advokater som Lag & Avtal har talat med.

Läs mer: ”De har blivit en vanligare måltyp i AD”

I december 2015 träffade Svenskt Näringsliv och PTK ett nytt kollektivavtal om användningen av konkurrensklausuler. Parterna är nöjda. De beskriver avtalet, som omfattar privatanställda tjänstemän, som rimligt och balanserat.

– Vi har försökt styra upp tillämpningen av konkurrensklausuler på hela den privata arbetsmarknaden, säger Teknikföretagens chefsjurist Anders Weihe som var med i förhandlingarna om det nya avtalet.

Tidigare överenskommelse från 1969 gällde enbart tillverkningsindustrin. Trots att det hade en normerande verkan inom andra branscher rådde det något av en vilda västern-mentalitet i de branscherna, till exempel i tjänsteföretag och bland tjänstemän inom handel och försäljning.

– Det skedde en kraftig ökning i användningen av konkurrensklausuler och vi såg missbruk och överutnyttjande, säger chefsjurist Martin Wästfelt vid Unionen, också han deltog i förhandlingarna.

För att få bukt med det här träffade Svenskt Näringsliv och PTK det nya kollektivavtalet, som nyss fyllt två år. Avtalet är mer noggrant reglerat och tillämpas på alla branscher. Det har alltså en betydligt bredare täckning än sin föregångare.

– Det nya kollektivavtalet har en preventiv och begränsande effekt på överutnyttjande och missbruk. Vi har lyckats stävja de värsta avarterna, säger Martin Wästfelt.

Kollektivavtalet möts också av kritik. Det gäller endast så kallade rena konkurrensklausuler som innebär ett förbud mot att börja jobba vid ett konkurrerande företag eller bedriva konkurrerande verksamhet när anställningen slutat.

Läs mer: Nytt kollektivavtal splittrar arbetsrättsjurister

– Men är alla andra typer av klausuler helt okej? frågar Bengt Domeij som är professor i civilrätt vid Uppsala universitet och som forskat om konkurrensklausuler.

Avtalet omfattar inte så kallade kundskyddsklausuler, som hindrar den anställda att jobba med tidigare kunder, eller värvningsklausuler där en anställd förbinder sig att inte försöka övertala sina kolleger att följa med till en ny arbetsgivare.

– De här hemmasnickrade klausulerna, som går under olika namn, blir rättsosäkra för båda parter. De är svåra att tolka och det finns dåligt med praxis kring dem, säger advokat Jessica Stålhammar.

De kommer att bli alltmer utbredda i framtiden, tror hon.

– Det hade varit lovvärt att ta in även de här lättare klausulerna i kollektivavtalet eller att parterna gett någon typ av principuttalande, säger Jessica Stålhammar.

Teknikföretagens Anders Weihe tror inte att andra typer av klausuler kommer att bli vanligare. Bland Teknikföretagens medlemsföretag förekommer de i princip inte heller.

– Att försöka träffa tredjemansavtal är typiskt sett ett väldigt ineffektivt sätt att skydda sig. Det är inte heller det företagen vill skydda sig mot, utan man vill skydda sina företagshemligheter.

I en kommentar till kollektivavtalet påpekar parterna att det förekommer anställningsavtal med andra typer av klausuler, till exempel värvningsklausuler. Men de ska inte bedömas enligt kollektivavtalet utan enligt allmänna avtalsrättsliga principer.

De allmänna avtalsrättsliga principerna syftar på avtalslagen. I propositionen till avtalslagen hänvisar man i sin tur till kollektivavtalet, som sedan 2015 uttryckligen bara gäller regelrätta konkurrensklausuler. Det är oklart vilken följd rundgången får.

– Hur mycket kommer man att snegla på kollektivavtalet i bedömningen av de klausuler och de per­soner som är undantagna kollektivavtalet, undrar advokat Robert Stromberg vid advokatfirman Cederquist.

Kundklausuler eller värvningsklausuler har ingenting att göra med konkurrensklausuler, betonar Anders Weihe:

– Att göra tolkningar om andra typer av bestämmelser än de vi reglerar i kollektivavtalet tycker jag inte är särskilt lämpligt.

Enligt Unionen är de rena konkurrensklausulerna den typen som är mest begränsande för de anställda.

– Men vi är medvetna om att det finns gråskalor. Kollektivavtalet har en viss styrande effekt även utanför sitt direkta tillämpningsområde, säger Martin Wästfelt på Unionen.

Det hade varit bättre för arbetstagarparten att också andra typer av konkurrensbegränsande klausuler hade omfattats av avtalet, medger han.

– Skulle det bli ett stort problem får vi ta initiativ och förhandla om det, säger Martin Wästfelt.

Det kommer att ta tid innan det nya avtalet från 2015 prövas, eftersom konkurrensklausulerna aktualiseras först när anställningen upphör.

Så funkar skiljenämnden

Skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausultvister:

Avgör tvister om reglerna i kollektivavtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal och om rätten till arbetstagares uppfinningar.

Handläggningstiden är cirka ett år, men det varierar beroende på målet.

Parterna i tvisten har en möjlighet att förlikas och avsluta målet på det sättet.

För att utveckla praxis kommer skiljenämnden att publicera anonymiserade domsreferat på Svenskt Näringslivs och PTK:s hemsidor.

Hittills har tre ärenden inkommit till skiljenämnden: två uppfinnarmål och ett mål om konkurrensklausuler.

En dom har kommit i ett uppfinnarmål, referatet publiceras inom kort.

Skiljenämndens samman­sättning:

Har två fasta ordföranden som utses för tre år: Anders Eka, justitieråd i Högsta domstolen, och Lennart Svensäter, hovrättspresident i Skåne-Blekinge.

Huvudregeln är att skiljenämnden består av en ordförande och två partsutsedda skiljemän.

Källa: Avtal om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausultvister, Svenskt Näringsliv och PTK.

Intressen ska vägas mot varandra

Nytt kollektivavtal om konkurrensklausuler:

Tillämpas endast på så kallade rena konkurrensklausuler som innebär ett förbud mot att ta anställning eller bedriva konkurrerande verksamhet.

Ersätter 1969 års överenskommelse.

Gäller konkurrensklausuler i anställningsavtal som ingåtts från och med 1 december 2015. Den gamla överenskommelsen gäller tidigare avtal.

Omfattar privatanställda tjänstemän, också icke-fackanslutna kan omfattas.

Har en restriktiv syn på an­vändningen av konkurrensklau­suler.

Gäller inte företagsledare eller om den anställda sägs upp på grund av arbetsbrist.

Kopplas till begreppet företagshemlighet.

Reglerar skiljedomsförfarande och skiljedomsnämnden.

Konkurrensklausuler i anställningsavtalet:

Är okej när det finns företagshemligheter samt risk för skada om de sprids.

Om arbetstagaren har tillgång till och möjlighet att använda företagshemligheterna på ett sätt som medför skada i konkurrenshänseende.

Ska inte användas för arbetstagare som inte själva har kunskap om eller förmåga att använda företagshemligheter. Kan användas efter att arbets­givarens intresse av att behålla före­tagshemligheter vägts mot arbetstagarens intresse av att fritt kunna utnyttja sina kunskaper.

Klausulens bindningstid kan variera beroende på arbetsgivarens behov av skydd: 9 månader, 18 månader, eller längre om särskilda skäl finns.

Ersättning för klausulens begränsande effekt ska vara upp till 60 procent av lönen.

Arbetstagaren som bryter mot avtalet:

Normerat skadestånd på sex genomsnittliga månadsinkomster.

Återkommande vite kan utdömas om arbetstagaren fortsätter bryta mot klausulen.

Källa: Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna