Las: "Vi jobbar mot den deadline vi satt"

2020-09-30 13:31 TT  

(Uppdaterad) Fack och arbetsgivare har bara timmar på sig, till midnatt, att komma överens om förändringar i arbetsrätten. – Vi jobbar mot den deadline vi satt, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke. Men det kan dra över tiden. Ett troligt scenario är ett besked tidig torsdag morgon.

Det är parterna själva som satt den 30 september som slutdatum för en uppgörelse. Och hur det går i förhandlingarna med bara timmar kvar vill ingen yppa ett ord om.

– Förhandlingarna pågår för fullt, det är ett svårt läge, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke till TT på väg in för ett deltagande i ett EU-seminarium.

På frågan om det kan bli aktuellt att flytta deadline lite framåt i tiden säger han att ”vi jobbar mot den deadline vi har satt”.

LO-basen är lika fåordig.

– Vi återkommer när vi är klara, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Om en uppgörelse nås ska LO:s styrelse ta ställning innan beskedet blir offentligt. Slutligen är det representantskapet som avgör, men styrelsen ger en rekommendation.

Om förhandlingarna mellan LO, tjänstemännens förhandlare PTK och Svenskt Näringsliv däremot kraschar ska politikernas utredning genomföras och bli lag, under 2021, enligt den överenskommelse som gäller mellan regeringen och samarbetspartierna L och C. Utredaren Gudmund Toijer satte den 1 januari 2022 som startdatum.

Läs mer: Las: Facken kan "hämnas" med strejker

Det vore en förlust för löntagare och näringsliv om parterna misslyckas, enligt Liberalerna.

– Förhandlingarna handlar om mer än Las, det handlar om omställningsfrågor och a-kassan. Las finns med som ett sätt att modernisera arbetslivet, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till TT,

Blir det ingen uppgörelse är det självklart vad som ska ske, enligt Sabuni: Då ska förslagen från regeringens utredning om arbetsrätten genomföras.

Läs mer: Utredningen: Fem får undantas från las-lista

– Om regeringen inte vill genomföra det vi har kommit överens om har de brutit avtalet och det får konsekvenser men det är upp till regeringen att avgöra vilka konsekvenser de vill ta, om de vill respektera överenskommelsen och fortsätta samarbetet i lugn och ro eller skapa kaos och bryta avtal, säger Sabuni.

Att utredningsförslagen skulle ge mer makt till arbetsgivarna på löntagarnas bekostnad ser hon inte riktigt.

–Trots högt tonläge från statsrådet (arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), LO och Socialdemokraterna så har jag inte riktigt greppat var obalansen anses uppstå, säger Sabuni.

Statsminister Stefan Löfven (S) och hans arbetsmarknadsminister har kritiserat utredningsförslagen för att missgynna löntagarna och förskjuta balansen till arbetsgivarnas fördel.

Läs mer: Starka reaktioner på ovälkommen utredning

Nyamko Sabuni tycker att Löfven kunde ha tagit chansen i budgetförhandlingarna att förklara vad obalansen omfattar och vad han i så fall ville ändra. Men det skedde inte.

–Vi hade kunnat diskutera det i budgetförhandlingarna, där vi återupprepar att utredningens förslag ska genomföras om inte parterna kommer överens.

Statsministern säger i en kommentar att han vill avvakta resultatet av vad parterna kommer överens om, eller inte.

Lars Larsson/TT

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Utredningens förslag

Arbetsgivare får undanta fem personer från turordningsreglerna vid uppsägningar. I dag gäller max två personer och då enbart för företag med högst tio anställda.

För att omplaceras ska en person kunna ta sig an de arbetsuppgifter som erbjuds utan upplärning.

Vid lika anställningstid avgör arbetsgivaren själv vem som får vara kvar när uppsägningar sker på grund av arbetsbrist.

Kompetensutveckling ska erbjudas alla anställda som varit anställda i minst sex månader "i skälig utsträckning". Arbetsgivare som inte följer det kan bli skadeståndskyldiga.

Möjligheten att förklara en uppsägning av personliga skäl ogiltig tas bort i företag med mindre än 15 anställda.

Bara efter prövning ska en person som sägs upp av personliga skäl i större företag kunna få lön medan det prövas om uppsägningen var ogiltig eller sakligt grundad.

Förtur till fast anställning föreslås gälla för personer som varit vikarier i nio månader. I dag gäller tolv månader.

Källa: Utredningen om en moderniserad arbetsrätt

TT

Så säger januariavtalet

I överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L, som slöts i januari 2019, sades så här om vad som skulle ses över kring arbetsrätten. Det blev också i praktiken direktiven för den utredning som nu läggs fram.

Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.

Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.

Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som får i uppdrag att utarbeta denna lagändring ska vidare lägga förslag som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.

Källa: Januariavtalet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna