Niklas Bruun: ”Lagstiftningshotet kan ha positiv effekt”

2019-02-21 00:00 Jonna Söderqvist  
Det finns inte stöd i ekonomisk forskning för positiva effekter på sysselsättningen av ett svagt anställningsskydd, anser Niklas Bruun. ”Jag har alltid uppskattat grundligheten i svenska utredningar. Jag hoppas man håller fast vid det nu också.” Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Symbolpolitik. Anställningstryggheten ifrågasätts runt om i Europa. I Finland tvingades den blåbruna regeringen i höstas att backa från sina förslag. Nu ska turordningsreglerna ses över i Sverige. – Jag tror att parterna når en överenskommelse som inte är så dramatisk, säger Niklas Bruun.

Det är inte första gången som regeringen tillsätter en statlig utredning om arbetsrätt. Niklas Bruun, professor emeritus i civilrätt och specialiserad på nordisk arbetsrätt, ledde en redan 2002. Men bara ett av alla ändringsförslag blev av.

Utredningen Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv mötte på motstånd hos parterna. Ett år senare konstaterade Niklas Bruun att hot om lagstiftning hade drivit på parterna att förhandla fram förändringar på egen hand.

– Jag försökte provocera, men ingen nappade på det då, säger en road Niklas Bruun, när Lag & Avtal träffar honom en februarikväll 16 år senare på Stockholms universitet.

Nu är arbetsrätten åter i den politiska hetluften.

– Jag tycker inte att det är en så tokig ordning att ge bollen åt parterna på det här sättet. Lagstiftningshotet kan ju ha en positiv effekt på parternas vilja att komma överens.

Läs mer: Ständigt nya turer om turordningen

Niklas Bruun påminner om att turordningsreglerna inte har skrivits för att tillämpas rakt av, något som ofta glöms bort i diskussionen. I stället sätter reglerna ramar för parternas förhandlingar och ger facken en starkare förhandlingsposition. Niklas Bruuns uppfattning är att det man i januari­överenskommelsen egentligen vill åt är att sänka uppsägningskostnader för företagen och inskränka fackförbundens inflytande över vilka som sägs upp. Enligt Niklas Bruun handlar punkten om turordningsreglerna i överenskommelsen till stor del om symbolpolitik.

– För att komma överens med facket måste företagen betala lite och det skulle man inte vilja. Det är en viktig fråga för Centerpartiet. Samtidigt är det helt klart att man vill komma åt fackens maktposition.

Läs mer: Las fick huvudrollen i regeringsbildningen

I Finland finns inga lagstadgade turordningsregler. I en del kollektivavtal finns det bestämmelser om turordning vid uppsägningar. Men finska arbetsgivare är friare att välja vilka som sägs upp och behöver inte heller förhandla med facket för att köpa ut anställda, vilket gör uppsägningar billigare. Fackförbundens förhandlingsmakt är i de här fallen svagare än i Sverige.

– Utgångspunkten i Finland är att arbetsgivaren bestämmer vilka som ska gå. Där är den enskilde mindre skyddad.

I Finland har den blåbruna regeringen, som leds av centerpartisten Juha Sipilä, också ifrågasatt anställningstryggheten. I höstas föreslog regeringen att småföretag med under 20 anställda skulle få lättare att säga upp anställda av personliga skäl. Den enda begränsningen var att uppsägningsorsaken inte fick vara diskriminerande.

– Det tog hus i helvete. Det blev strejkhot, strejker och facket var på barrikaderna, säger Niklas Bruun.

De finska facken var enade i sin kritik och höll ihop, vilket ledde till att regeringen fick backa. Kvar blev en formulering om att företagets storlek ska beaktas vid uppsägning.

Läs mer: Forskaren: Lätt att säga upp redan i dag

Här finns lärdomar att dra för Sverige, anser Niklas Bruun. Exemplet från Finland visar att anställningstryggheten är högt prioriterad för fack och arbetstagare. Detsamma gäller rättviseaspekten.

– Det är svårt att få igenom en lag om det upplevs som att man inför godtycke. Då blir det problem.

I flera europeiska länder har trenden varit att alla hinder för nyanställning, till exempel ett strikt uppsägningsskydd, ses som förkastliga. Men Niklas Bruun tror inte att det blir dramatiska förändringar i Sverige den här gången heller.

– Jag tror att parterna når en överenskommelse som inte är så dramatisk. Den ökar flexibiliteten lite, men sedan handlar det om vad arbetstagarparten får i stället och hur den designas.

Att parterna själva hittar en lösning tvivlar han inte på.

Även om arbetsrätten nu är tillbaka på politikernas agenda, så finns det enligt Niklas Bruun tecken på att den svenska modellen har stärkts under en längre tid.

– Även om ingen säger det direkt så har den politiska instabiliteten resulterat i ett bättre samarbetsklimat mellan parterna. Därför tror jag också att parterna nu kommer att nå en överenskommelse, säger han.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna