Projektledaren: Vi orkar inte anmäla

2017-02-23 00:00 Karin Nilsson  
Emil Erdtman leder ett projekt som ska öka antalet anmälningar om bristande tillgänglighet. Foto: Erik Tillander

Problemen är många, men anmälningarna till diskrimineringsombudsmannen få. Det kommer bara in ett par stycken i månaden och de handlar sällan om arbetslivet. – En lag måste användas, säger Emil Erdtman.

Efter att de olika handikappförbunden kämpat hårt och länge blev bristande tillgänglighet en form av diskriminering i diskrimineringslagen från och med 2015.

– Det är lite typiskt. Vi står vid riksdagen varje torsdag i drygt två år. Det blir en lagändring och sedan händer ingenting, säger Emil Erdtman, projektledare för projektet ”Med lagen som verktyg”.

Syftet med projektet, som startade i mars förra året, är att se till att det blir fler anmälningar, få fram rättsfall, informera och utbilda om lagen. Pengarna kommer från Arvsfonden och räcker till och med 2019. Men tanken är att projektet ska fortsätta.

– Det finns ett slags okunskap inom delar av handikapprörelsen, en skev bild av hur rättssystemet fungerar, ­säger Emil Erdtman självkritiskt.

– Jag har ju själv jobbat länge inom rörelsen.

Projektet har bland annat börjat förbättra den anmälningstjänst som funnits på nätet sedan 2003. Tanken med tjänsten är att få fler personer att anmäla diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Anmälningarna ska sedan gå vidare till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Emil ­Erdtman vet att det finns problem, men konstaterar att det bara kommer in ett par anmälningar i månaden och inte många handlar om arbetslivet.

– Jag kan bara gå till mig själv. Hur mycket anmäler jag, som själv är synskadad och mötts av kommentaren: Hur tror du att du ska kunna jobba?

Emil Erdtman har vänner som ­slutat anmäla till DO att de har diskriminerats.

– När de har anmält om och om igen i fem eller tio år och inget ­händer, orkar de inte mer. Det är svårt att se vad det kan leda till. Vi har en pedagogisk uppgift att förklara det.

Emil Erdtman tror att den rättsliga vägen är bra . Men påpekar att det inom handikapprörelsen finns en diskussion om vad som är mest effektivt – rättsprocesser eller olika former av politiska påtryckningar som debattartiklar och demonstrationer.

Att det är få anmälningar från funktionshinderrörelsen beror också på att fokus ofta är på socialförsäkringsfrågor snarare än diskrimineringslagen. Att driva ärenden kostar också pengar. Vid sidan av projektet finns därför en förening som ska kunna driva medlemmarnas fall med hjälp av frivilliga jurister. En fond för att finansiera rättsprocesser har också startats.

Juristen Ola Linder jobbar i projektet.

– Vi ser att DO lägger ned ärenden som kunde ha drivits. Vi startade för att vi ser att det finns en lucka och ett behov av att driva rättsutvecklingen framåt.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna