Ratio: ”Las skapar ett omoraliskt beteende”

2018-10-15 16:31  
Forskningsinstitutet Ratio presenterar två nya rapporter: ”Hur flexibelt är anställningsskyddet i kollektivavtalen?” och ”Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser – företagarnas perspektiv”. Rapportförfattare är fr v Lotta Stern, docent i sociologi, och Linda Weidenstedt, fil dr i sociologi, vid Ratio. Foto: Mikael Kindbom

Lagen om anställningsskydd, Las, skapar ett omoraliskt beteende med konstruerade uppsägningar. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Ratio där man tolv företagsledare djupintervjuats om Las. I ytterligare en rapport visar en genomgång av ett 70-tal kollektivavtal att fack och arbetsgivare är flitiga med avsteg från Las.

Rapporterna presenterades på en pressträff på Ratios kontor på Sveavägen i Stockholm vid lunchtid på måndagen där rapportförfattarna medverkade. Eva Uddén Sonnegård, ekonomie doktor i nationalekonomi, har skrivit om de avvikelser från Las som görs i kollektivavtal. De 29 största kollektivavtalen berör 1,1 miljoner arbetstagare. I stort sett samtliga avtal hade en ventil som gjorde det möjligt att avvika från turordningsreglerna i LAS. I de flesta kollektivavtalen anges att särskilda avtalsturlistor kan förhandlas fram vid nedskärningar. I några avtal påpekas särskilt att hänsyn ska tas till yrkeskvalifikationer. I bemanningsbranschen följer man dock LAS.

När det gäller avtalsturlistorna har man i hälften av de studerade arbetaravtalen överlåtit till de lokala parterna att förhandla fram riktlinjer för turordningen.

Genomgången visar att parterna på arbetsmarknaden relativt hög grad använder möjligheten att förhandla bort Las i en eller flera delar. Det gäller särskild tidsbegränsade anställningar där olika branscher har olika typer av visstidsanställningar.

Läs mer: ”Las skiljer anständigheten från godtycket”

Lagstiftningen kring visstidsanställningar tycks, enligt rapporten, inte räcka till. Många av kollektivavtalen anger viss tid, viss säsong eller visst arbete som grund för visstidsanställningar. Medan Las säger 24 månaders visstid under en tvåårsperiod gäller många av kollektivavtalens visstidsanställningar 12 månader utan någon specificerad period.

När det gäller den kortaste tidslängden anger många avtal att en visstidsanställning får vara minst en månad. Sättet att avsluta en anställning på finns det också särskilda lösningar på i vissa kollektivavtal. Enligt Las har den som varit visstidsanställd i mer än två år inom en femårsperiod rätt till en fast tjänst. Den omvandlingsregeln finns inte i avtalen. I några avtal övergår dock visstidsanställningen till fast anställning efter 36 månader och i något avtal redan efter 14 månader.

Av de 18 avtal som gäller arbetare är det inget kollektivavtal som följer Las genomgående.

Medan arbetaravtalen i hög grad följer LAS i fråga om uppsägningstiderna är det inget av de studerade tjänstemannaavtalen som gör det.

I djupintervjuer med HR-chefer, vd:ar och andra i ledande ställning på tolv företag med 20-80 anställda inom tillverkningsindustrin inställningen till anställningsskyddet studerats. De flesta är överens om att anställningsskyddet behövs men att det är för svårt, rent av omöjligt, att säga upp anställda, åtminstone när det gäller personliga skäl.

– De flesta tycker inte att uppsägning av personliga skäl inte fungerar över huvud taget, säger Charlotta Stern, en av rapportförfattarna.

Läs mer: Forskaren: ”Dags att reformera las”

Enligt rapportförfattarna skapar Las, snarare än förhindrar, ett moraliskt beteende. Intervjuerna visar att LAS leder till och skapar vägar ur ”situationer med blockerade uppsägningsmöjligheter”. Då det upplevs som omöjligt att säga upp anställda av personliga skäl väljer företagen att strategiskt skapa eller utnyttja arbetsbristsituationer. I ett fall valde en företagsledare att avyttra en äldre maskin och på så vis skapa arbetsbrist.

En företagsrepresentant beskriver hur svårt han hade att säga upp en missbrukare som till och med hittades avtuppad i tjänstebilen där knark hittades.

I fråga om turordning framkommer att det i många fall betalas 3-12 månadslöner för att göra avsteg.

”Jag såg bara en möjlig utväg och det var att jag inte ville ha dem kvar. De skulle inte ingå i mitt ”dream team”. Och där gällde det bara att förhandla om det, och få det så billigt som möjligt” citeras en företagsledare i rapporten.

Tiina Demargne

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna